Socialistpartiets ledare talar om samling av progressiva

Socialistpartiets ledare talar om samling av progressiva 150 150 Tomas Lindbom

Inom kort genomför franska socialistpartiet sin kongress. Två viktiga medlemsomröstningar har redan genomförts som garanterar att den socialistiska regeringens linje blir partiets under de kommande åren och att sittande generalsekreteraren Jean-Christophe Cambadélis får förnyat förtroende. Dessa medlemsval strax före kongressen gör det möjligt för partiledningen att skapa mer arbetsro och mindre kaos under de dagar som delegaterna är samlade. Det är sannerligen inte alltid fallet. Några kongresser i den nutida historien har slutat i svåra fraktionsstrider och därmed söndring i partiet.

Jean-Christophe Cambadélis har låtit sig intervjuas i Le Monde sedan det stått klart att han vunnit valet om generalsekreterarposten med 70 procent av avgivna röster (cirka 60 000  eller ungefär hälften av partimedlemmarna röstade). Cambadélis styr ett parti som ska fungera som en av motorerna för att få Francois Hollande omvald som president i maj 2017 men också naturligtvis ge partiet en stark ställning i den nationalförsamling som enligt planerna väljs i allmänna val några veckor efter presidentvalet. Han talar om en allians för alla progressiva krafter där han helst ser en samling från vissa centerväljare ut till kommunisterna. Denna breda progressiva allians ställer han i motsats till UMP, som efter namnbytet blir Republikanerna. Detta högerparti beskrivs av Cambadélis som  ett parti i obehaglig närhet till Nationella fronten.

Cambadélis planerar nu att genomföra ett sakpolitiskt arbete kring viktiga frågor fram till valet 2017.Detta sakpolitiska arbete ska ske inom partiet men med avsikt att öppna för  samarbete inom hela vänstern och delar av centern. Månad för månad kommer frågor som terrorismen, islam och republiken, skolan, bostadsfrågan och ekonomisk konkurenskraft att diskuteras internt och programförslag utarbetas. Ämnesvalen tyder på att Socialistpartiet ger sig in också i de frågor som mest drivits av högern och ultranationalisterna i Nationella fronten. Socialistpartiets ledning inser att det inte går att till exempel  ducka för frågan om islam och muslimsk tro kan vara förenligt med de republikanska värderingarna. Svaret kommer självfallet att bli ja men frågan tas ändå upp som en prioriterad fråga i Cambadélis uppräkning av politiska ämnen i intervjun i Le Monde.

Francois Hollandes strategi inför valet 2017 verkar klar. Han vill framstå i väljarnas ögon som den kandidat som kan samla nationen. Han räknar med att de andra huvudkandidaterna blir Nicolas Sarkozy och Marine Le Pen. Det är sant att de båda i breda kretsar uppfattas som motsatsen, det vill säga personer som klyver landet i olika sociala och kulturella grupper och som skapar splittring mellan människor. Hollande hoppas att ord om bred medborgerlig samling ska locka merparten fransmän att rösta på honom. Skulle däremot Republikanerna till sin presidentkandidat  välja Alain Juppé, den tidigare premiär- och utrikesministern med stor integritet och trovärdighet i nationen, kommer Hollandes positionering att få konkurrens. I det fallet är det snarare tveksamt om han går segrande ur striden. Alla undersökningar visar att Juppé har ett starkare stöd hos väljarna om man studerar de väljargrupper som återfinns inom hela borgerligheten. Men Sarkozy har greppet om sitt parti och de flesta tror att det fäller avgörandet. Högern kan alltså göra ett svårt misstag om Sarko blir dess kandidat och inte Juppé.

Socialistpartiet har ännu inte haft sin kongress. Det må vara osagt om partiet klarar av att samla sig och driva en konstruktiv linje i takt med regeringen åren fram till nästa val. Men just nu pekar det mesta i den riktningen. Om det dessutom snart går att skönja vissa tecken på uppgång i ekonomin och några uppmuntrande rapporter om minskad arbetslöshet så kan partimaskineriet rulla på riktigt  bra. Det finns gott om både begåvade och sluga män och kvinnor i Socialistpartiets ledning som kan dra fördel av en konjunkturuppgång och utnyttja några år av hygglig samverkan internt för att det som var otänkbart för ett halvår sedan  ska bli möjligt 2017; att Francois Hollande sitter ytterligare fem år i Elyséepalatset.

Leave a Reply

Your email address will not be published.