Arbetslösheten minskar i Frankrike men räcker det?

Arbetslösheten minskar i Frankrike men räcker det? 150 150 Tomas Lindbom

En glad nyhet: I september månad minskade arbetslösheten för heltidsinskrivna på arbetsförmedlingarna med 0,7 procent eller 23 000 personer. Det är ett uppmuntrande brott i en ständigt nedåtgående kurva sedan 2009. Frågan är om det är en tillfällig minskning och om den kommer att följas av större minskningar. För det behövs. Och det behövs mer aktivitet i den franska ekonomin och en mer positiv inställning och mer tilltro bland fransmän till läget på arbetsmarknaden.

Francois Hollande står nu inför slutåret innan han förhoppningsvis för egen del väljs om som president för ännu en valperiod på fem år. Valet sker i maj 2017. Han politiska instinkt säger honom att han nu måste balansera på två i sig närmast motsatta brädor. Den ena är reformerandet som han påbörjade i januari 2014 med reformer som gav näringslivet mer stöd för att kunna få fart på sina företag och anställa fler. Den andra brädan är samlandet av sina politiska grupperingar som ska ge honom tillräckligt med röster i valet. Han vill reformera genom att höja antalet arbetstimmar och på sikt slakta 35-timmarsveckan. Han vill höja pensionsåldern från 60 till 62 eller 63 år. Han vill driva igenom lagar som digitaliserar stora delar av den offentliga sektorn. Han väljare och de partier som han behöver stöd av gillar knappast någon av dessa reformförslag. Hollande är ett politiskt djur som därför kommer att vara mer försiktig i sitt reformarbete men inte så försiktig att tillväxten sackar igen och att företagen inte expanderar och anställer fler. Då får han heller inte sina väljare med sig.

Arbetslösheten är ett gissel i Frankrike men det är svårt att lösa problemet utan radikala förändringar och kanske framförallt en mer expansiv näringslivsverksamhet utanför Frankrikes och Europas gränser. Vi vet alla att stora företag som Google och Facebook har starkare muskler än till exempel den franska staten. Google kan köpa upp franska företag, flytta runt verksamheter runt jorden utan att staten kan mer än lamt protestera. Den politiska debatten kring ekonomi i Frankrike tar inte upp dessa frågor utan sysslar med inrikespolitisk debatt som får det att verka som om arbetslöshetsfrågan och tillväxten kan lösas innanför landets gränser.

Hollandes taktiska manöverutrymme är alltså begränsat. Kan han emellertid lyckas med att av egen kraft eller av konjunkturen nå positiva siffror fram till maj 2017 så kan han bli omvald och under en andra och sista mandatperiod genomföra tuffare reformer. Eller också klarar han inte balansnumret med de två brädorna, reformer och samling av vänsterns väljare. Då blir han inte omvald och Frankrike står förmodligen ännu sämre rustat inför 2020-talet. Och kanske i värsta fall med Marine Le Pen som president

Leave a Reply

Your email address will not be published.