Ett franskt år har gått

Ett franskt år har gått 150 150 Tomas Lindbom

Snart vänder vi alla blad. Ett nytt år väntar. I Frankrike innebär 2017 ett viktigt presidentval och val till nationalförsamlingen. Det vet vi. Det politiska livet är alltid spännande och inte sällan dramatiskt. Det är ingen vild gissning att mycket annat överraskande, glädjande och skrämmande också kommer att inträffa under 2017. Även det år som nu gått till ända har varit fyllt av viktiga och dramatiska händelser.

Terrorismen har skördat nya offer främst genom attentatet i Nice och mordet på den katolska prästen i Saint-Étienne-du-Rouvray i Normandie. Dessa otäcka upplevelser fick också konsekvenser för många fransmäns inställning till muslimer. Islamofobin skärptes. Det finns anledning att tro att den så kallade burkinidebatten uppstod som en följd av Niceattentatet. Flera borgmästare i kommuner vid Medelhavet beslöt att förbjuda muslimska kvinnors heltäckande baddräkter. Mordet på prästen ledde till en skärpning av konflikten mellan troende katoliker och muslimer trots att attacken mot kyrkan i Saint-Étienne-du-Rouvray riktades mot en församling som arbetade i en anda av försoning med muslimer.

Det partipolitiska livet innehöll betydelsefulla förändringar. Francois Hollande beslöt sig för att inte kandidera vid nästa års presidentval. Detta har inte hänt under femte republikens historia som sträcker sig tillbaka till 1958. Hollandes premiärminister Manuel Valls däremot kandiderar i det primärval för socialisterna som genomförs i januari.

Nicolas Sarkozy satsade hårt på att bli Republikanernas presidentkandidat men slogs ut redan i den första primärvalsomgången. Francois Fillon, hans tidigare premiärminister, är nu det partiets presidentvalskandidat.

Fransk ekonomi har i många år, och i synnerhet sedan 2009, försvagats år från år. Under 2016 har en förbättring skett. Nu skönjer landet en viss uppgång i tillväxten och arbetslösheten har minskat med hundra tusen personer sedan förra årsskiftet. Dock är resultatet av Hollandes år vid makten dystert. Han ärvde ett land i ekonomisk kris men han har först 2016 fått bukt med några av problemen.

Det finns anledning att återkomma med en mer sammanfattande analys av Hollandes fem år vid makten framåt våren 2017. Det intressanta är ändå att fransmännens värdering av sin nuvarande president har förändrats sedan han beslutade sig för att inte ställa upp för omval. Hollandes popularitetssiffror ökade med 13 procent ett par dagar efter beslutet. Det säger möjligen något om hur diskutabelt det kan vara att som politiker luta sig mot den här typen av utvärderingar.

Leave a Reply

Your email address will not be published.