Marine Le Pen i fritt fall

Marine Le Pen i fritt fall 150 150 Tomas Lindbom

Valrörelsen 2017 gick inte bra för Marine Le Pen. Hon kom visserligen till en andra valomgång vilket i sig var en framgång för henne och för partiet. Ändå började nedgången då och den har fortsatt. Inför partiets kongress kommande helg har Le Monde publicerat en undersökning som visar hur ledarens popularitet minskat.

Det ska sägas direkt. Den trogna delen av väljarkåren; de som röstar på Nationella fronten fortsätter att ha hög respekt för Marine Le Pen. Siffrorna som Le Monde redovisar handlar i första hand om hela franska folkets inställning till henne. Det är desto mer avgörande eftersom hon har anspråk på att bli landets president och då krävs fler än partiets väljare. Då krävs helt enkelt stöd från minst 50 procent av hela väljarkåren.

Några siffror där mätningen i dag jämförs med läget för två år respektive ett år sedan. Det visar sig att nedgången framförallt skett mellan 2017 och 2018. Anmärkningsvärt är att hon på frågan om hon är förmögen att fatta beslut snarare stärkte sin position i väljarnas ögon mellan 2016 och 2017 men har fallit kraftigt under det senaste året, från knappt 70 procent till strax under 50. Varannan fransman ansåg förra året att Marine Le Pen kunde samla människor även utanför sitt parti. I år har siffran sjunkit till 30 procent. För ett år sedan tyckte var tredje väljare att hon utstrålade hederlighet och förtroende. I dag har andelen krympt till var fjärde.

Det finns ingenting positivt i undersökningen för Marine Le Pen. Färre fransmän tror dessutom att hon och hennes parti är regeringsdugligt. Vad beror detta på? Det finns ett par förklaringar som mer handlar om partiet och dess ledare än att en del av befolkningen plötsligt skulle ha vänt sig bort från nationalistiska och rasistiska ståndpunkter. Låt oss därför se på en annan undersökning först. Den mäter hur Nationella frontens respektive Republikanernas väljare ser på vissa för dessa väljargrupper centrala frågor. Det visar sig att den traditionella högerns väljare har klart högerradikala synpunkter på identitet och migration. På frågan om det finns för många invandrare i Frankrike svarar 96 procent av Nationella fronten väljare och 82 procent av Republikanernas väljare ja (50 procent hos befolkningen i stort). En annan fråga: Ger Frankrike för många rättigheter till islam och muslimer? Det tycker 91 procent av Nationella frontens väljare och 69 procent av Republikanernas (48 procent hos befolkningen i stort). Dessa båda väljargrupper får också svara på frågan om de anser att de traditionella värdena inte försvaras tillräckligt. Bland Nationella frontens väljare blir svaret ja till 92 procent, hos Republikanernas 79 procent. I den frågan blir resultatet 66 procent utslaget på hela befolkningen.

Ingenting tyder på att det franska folket har blivit mer liberalt. Snarare lyckades en  majoritet mobiliseras för att Emmanuel Macron skulle kunna vinna mot Marine Le Pen i presidentvalets andra valomgång förra året när en kandidat från Republikanerna, Francois Fillon, slogs ut i första valomgången på grund av affärerna kring hustruns och barnens fiktiva anställningar i statens tjänst.

Förklaringarna till Marine Le Pens fria fall i opinionsmätningarna på senare tid finns sannolikt i det faktum att hon inte längre kunde hålla ihop sitt program och visade sig för svag i en avgörande kraftmätning i slutdebatten mot Macron. Hon vägde för lätt och det blev uppenbart att hennes och hennes partis program saknar den konsistens som behövdes. Marine Le Pen visade sig helt enkelt inte tillräckligt regeringsfähig. Många hade misstänkt det tidigare men nu blev det så uppenbart. Hon försökte slugga sig igenom tv-debatten mot Macron men avslöjades med okunskap och blev helt enkelt svarslös vid flera tillfällen.

Marine Le Pens svaghet är nu avslöjad och fransmännens blickar har i högre grad etsat sig fast vid hennes brister. Till helgen kommer hon att presentera ett nytt namn på partiet. Det är en kosmetisk förändring som knappast lär förbättra situationen. Hon har gjort sig av med sin andreman Florian Philippot som stod som garant för partiets mer sociala sida och gjorde att partiet kunde skaffa sig en stark position i gamla socialistiska industriområden runt om i Frankrike men särskilt i den norra delen av landet. Nu är partiet på väg tillbaka till en linje som känns igen från hennes fars dagar. Ett klassiskt högerextremt parti. Hur långt tillbaka i den riktningen som Marine Le Pen vill gå kommer att visa sig på kongressen i helgen. Sannolikt är det en väg som blir till en återvändsgränd. Hon kommer inte att kunna på allvar utmana om presidentposten utan tillgång till den missnöjda arbetarklassen. Hon måste klara av att balansera mellan högerextrem borgerlighet i södra Frankrike och missnöjd arbetarklass i norr. Hon behöver alla rösterna för att någonsin ha en chans att vinna.

 

Leave a Reply

Your email address will not be published.