Fransmännen allt fattigare

• juni 21, 2026
• Tomas Lindbom
• no comments

Presidentvalet 2027 kommer sannolikt att påverkas av fransmännens ekonomiska standard. Undersökningsföretaget Ifop har nya siffror som visar att människor upplever att deras levnadsvillkor försämras.

Inflationen har ökat, arbetslösheten likaså. Det finns ekonomiska variabler som förklarar att fransmännen fått det sämre under de senaste åren. Nu visar det sig i en ny undersökning att nästan två tredjedelar anser att svångremmen fått dras åt bara under detta år. En drygt 60 procent anser att de tvingats avstå mer från det goda i tillvaron som att göra utflykter eller gå på restaurang. Det är en subjektiv känsla men alltså kopplad också till att ekonomin försämrats i landet. På något sätt måste också statens ökade budgetunderskott påverka människors välfärd. Staten lånar allt mer till välfärden men tvingas ändå att strama åt på kostnadssidan.

Billiga restauranger erbjuder mer kyckling som är en billigare vara att framställa än oxkött och även fläsk. Folk uppskattar att priset sänks. Endast en tredjedel av befolkningen motsätter sig dessa initiativ och konstaterar att lägre priser på restaurangerna innebär lägre kvalitet på de rätter som erbjuds.

Den som följer franska samhällsförhållanden regelbundet har inte svårt att se hur dessa mätresultat som Ifop presenterar också avslöjar var gränsen går mellan rika och fattiga i landet och mellan skilda politiska grupperingar. Ungefär en tredjedel berörs inte av den ekonomiska krisen som växer i landet. Denna dryga tredjedel överensstämmer rätt väl med den andel som stöder mittenblocket och den moderata högern inom politiken.

Jag har skrivit om det tidigare. Det folkliga Frankrike röstar på nationalisterna till höger och på ytterkantsvänstern. Dessa partier har inte prövats i regeringsställning ännu och talar också i folkliga gruppers namn. Typiskt nog gick Marine Le Pen ut häromdagen och lovade stora statliga satsningar på en klimatisering av offentliga miljöer och institutioner och bostäder där de mest prekära befolkningsgrupperna bor och verkar. Frankrike genomlider denna sommar svåra värmeböljor med temperaturer över 40 grader i skuggan.

Ytterkantspartierna gör förstås ofta populistiska utspel som inte tar hänsyn till statens förmåga att betala för sådana satsningar. Samtidigt är det uppenbart att stora grupper i samhället plågas av ökad fattigdom och att dessa grupper inte upplever sig sedda av regeringarna och av det så kallade etablissemanget. En tredjedel av befolkningen klarar av att ekonomiskt lösa sina behov. Två tredjedelar gör det inte och uppfattar sig som åsidosatta av dem som för närvarande och sedan decennier haft makten. Det får politiska konsekvenser.