Marine Le Pen och presidentvalet

• juli 14, 2026
• Tomas Lindbom
• no comments

Spänningen var hög i Frankrike den 7 juli kl 13.30 när domen mot Marine Le Pen skulle meddelas i affären rörande åtalet mot Nationell Samlings bedrägeri med ersättningar för politisk verksamhet inom EU. Den politiska frågan som alla ställde sig handlade om Le Pens möjlighet att kunna ställa upp i nästa års presidentval. Skulle hon dömas till fängelse och hindras att driva valrörelse eller skulle hon tvingas göra det med fotboja? Svaret blev svårtolkat.

Det är fortfarande oklart hur och när domen verkställs. Den är dessutom överklagad till högre instans. Det blev som nästan alltid i franska domar mot politiker. Juridik och politik vävs samman. Domarna kan inte fatta beslut som inte blir föremål för politiska tolkningar och deras domar blir också politiska i någon mening. Det är svårt att se att rättsväsendet kan distansera sig totalt och objektivt från de politiska konsekvenser som domen medför.

Nationell Samling och tidigare Nationella Fronten är ett parti som i årtionden fördömts av alla andra partier och av det etablerade samhället i stort. Deras position som parias har blivit till en del i den egna identiteten och därmed i sättet att argumentera i olika konflikter. För både Nationell Samlings politiska företrädare och väljare blir en dom om bedrägeri i första hand en fråga om etablissemangets sätt att förgöra en politisk kraft som den ogillar. Återigen blir juridiken i deras ögon politisk strategi och taktik. Domarna i rätten agerar i maskopi med presidenten, regeringen och alla omgivande maktcentra som vill knäcka deras folklig rörelse.

Marine Le Pen bestämde sig omedelbart efter domen för att ställa upp i presidentvalet. Det finns genom denna dom ett utrymme för henne att  genomföra en valkampanj nästa vinter och vår. Kanske får hon göra det med fotboja men vilken extra dimension skulle inte det ge till hennes position som underordnad, utsatt och orättvist behandlad av den rådande makten i Frankrike? Kanske vinner hon på att kampanja trots domen som ändå i huvudsak står fast? Eller så har hon värderat riskerna för lågt? Hon hade kunnat överlåta ledarskapet redan i år till sin unge kronprins Jordan Bardella som enligt uppgifter i media hoppats på att bli officiella presidentkandidat för partiet. Nu blir han istället hennes kandidat till premiärministerposten, steget bakom och fortfarande nummer 2 i partiet.

Familjen Le Pen, från pappan Jean-Marie, till döttrarna och dotterdottern Marion Maréchal är formade i en värld där det bara finns en väg att gå; en total hängivenhet för uppdraget att driva partiets kamp mot en fientlig omgivning och för en framtida politisk seger. Marine Le Pen har sannolikt aldrig tvekat. Så länge förutsättningarna finns kvar för att söka Frankrikes högsta politiska ämbete kommer hon att finnas i första ledet.