Budgetunderskottet blir en valfråga

• augusti 27, 2026
• Tomas Lindbom
• no comments

Frankrikes ekonomi är inte i särskilt gott skick. Under många år har det offentliga underskottet varit högre än i de flesta EU-länder, senaste åren på drygt 5 procent. Förra året innebar det att det offentliga måste täcka upp för en skuld på drygt 150 miljarder euro och det sker huvudsakligen genom lån. Det offentligas underskott är stort och kommer nödvändigtvis att bli en valfråga.

Frankrike har en orubbat stark ställning på finansmarknaden och har därför hittills kunnat fungera med sina stora underskott. Självfallet tyngs den offentliga ekonomin av läget. Det som särskilt oroar är att tillväxten förblir svag och utan tillväxt blir skulderna tyngre att bära. Det  skulle leda till att långivarna blir än mer skeptiska till hur den franska staten sköter sin ekonomiska politik. På sikt kan räntorna stiga till en problematiskt hög nivå.

Under de senaste åren har underskotten i det offentliga varit en fråga som sysselsatt flera regeringar och blivit föremål för debatt i parlamentet och inte minst i media. Särskilt en av de premiärministrar som avlöst varandra sedan president Macron olyckligt upplöste nationalförsamlingen efter EU-valet 2024, nämligen François Bayrou, försökte att skära i de offentliga kostnaderna utan att lyckas. Valet till nationalförsamlingen sommaren 2024 försatte de partier som stödde Macron i minoritet. Istället formades starka oppositionspartier både till höger och vänster och dessa partier motarbetade Bayrous propositioner om kostnadsbesparingar. Läget detta år är knappast bättre än tidigare men det ska också sägas att de offentliga underskotten har ökat radikalt under hela den period som president Macron regerat landet, det vill säga sedan 2017.

Debatten om underskotten kommer att bli en valfråga. Den blir ännu mer intensiv om landet under månaderna fram till presidentvalet i slutet av april nästa år får en svag tillväxt. Den kommer att öka ännu mer i styrka om långivarna tenderar att höja räntan på lånen.

Enkelt uttryckt är mittenpartierna mer benägna att vilja spara på det offentligas kostnader. Vänstern tenderar till att istället föreslå skattehöjningar. Marine Le Pen och Nationell Samling undviker att ge sig in i denna debatt. Partiet har stöd av en väljarkår som avskyr nedskärningar på det sociala området och samtidigt säger nej till skattehöjningar.

Det är troligt att regeringen inte förmår att radikalt förändra sin politik på detta område före valet. Radikala nedskärningar i budgeten eller skattehöjningar är inga populära förslag så nära inpå ett val. Efter presidentvalet kommer dessutom sannolikt ett val till nationalförsamlingen i början av nästa sommar. Först därefter kan en ny president och ett ny nationalförsamling möjligen ta itu med frågan.