Saint-Denis och Rinkeby

• september 14, 2026
• Tomas Lindbom
• 1 comment

Den här bloggen handlar om Frankrike men ibland tillåter jag mig att göra jämförelser med Sverige. Det var valdag igår den 13 september i vårt land och ett resultat, om än provisoriskt, meddelades sent på natten i några tv-kanaler. En viktig förklaring till den knappa segern för de rödgröna partierna har varit rollen som väljarna med utomeuropeiskt ursprung spelat. En känd forskare i interkulturella frågor, Tobias Hübinette har i siffror visat hur det gynnat främst Vänsterpartiet.

Hübinette visar i dag på sin egen sajt hur betydelsefull rösterna från svenskar med utomeuropeiskt ursprung spelat i gårdagens val. Ett exempel är valdistriktet Spånga 23 vilket ska läsas som Rinkeby. Här var valdeltagandet 56 procent vilket innebar en ökning på 4 procent från förra valet. Intressantare är att Socialdemokraterna får i stort sett samma stöd som 2022, 32,4 procent medan Vänsterpartiet ökat procentmässigt från 31,6 procent till 60,3.  Övriga partier ligger konstant på mycket låga nivåer. Miljöpartiet är tredje bästa parti med 2,2 procent.

Hübinette plockar också fram siffrorna från valdistriktet Rosengård Centrum. Här ökade Vänsterpartiet med 34,2 procent och gick om Socialdemokraterna. V fick i gårdagens val 46,2 procent medan S stannade på 45,7, också det en ökning men bara på drygt 7 procent jämfört med 2022 års val. Med en enkel matematik är det lätt att räkna ut att övriga partier når endast låga siffror.

Hübinette drar följande slutsats i sin text: ”Mycket tyder nämligen på att om enbart de infödda majoritetssvenskarna fick rösta så skulle Tidöpartierna ta hem valet och det gäller även om endast de nordiska och europeiska invandrarna och deras barn och efterkommande hade fått rösta igår.”

Detta resonemang leder mig till hur utvecklingen ser ut i Frankrike. Kommunalvalet i april gav framgångar för Det Okuvade Frankrike i några av de mest invandrartäta förorterna i Parisområdet. Mest känt är kommunen Saint-Denis där borgmästaren Bally Bagayoko fick över 50 procent av rösterna redan i den första valomgången. I franska val ställer personer och partier upp i majoritetsval i två valomgångar om inte en kandidat får majoritet redan i första omgången. Det fick Bagayoko. Saint-Denis är en stor kommun med cirka 150 000 invånare men mönstret påminner om valdistrikt i utsatta områden i Sverige, likt Rinkeby och Rosengård. Socialistkandidaten, den tidigare borgmästaren besegrades och den enda mittenkandidaten fick endast några procent. Nationell Samling eller andra kandidater från ytterhögern fanns inte ens med i valet.

Detta mönster kan vi se i några få kommuner men sannolikt i många mindre valdistrikt i Frankrike. Sociologen och valforskaren Jérôme Fourquet har i sina böcker visat hur splittrat Frankrike är demografiskt. I många kommuner, till exempel, runt de största städerna, bebos en del av välbeställd medelklass, en annan av fattigare medel- eller arbetarklass och en del av utomeuropeiska invandrare, ofta arbetslösa och bidragstagare. I de senare områdena är också brottsligheten betydande.

Jean-Luc Mélenchon är presidentkandidat för Det Okuvade Frankrike 2027 vilket är fjärde gången i rad han ställer upp. Redan i valet 2022 mobiliserade han framgångsrikt i invandrartäta och fattiga områden. Nu har han goda stödjepunkter i vissa kommuner eftersom hans parti redan kunnat besätta borgmästarposten med en av sina egna.

Vi ser en liknande utveckling i båda länderna. Många väljare  i Frankrike ser fenomenet med segregerade bostadsområden och en radikalisering av främst muslimska väljare som ett problem och väljer att rösta på Nationell Samling. Polariseringen är sedan länge uppenbar i Frankrike. I Sverige kommer vi sannolikt att få mer tillspetsade motsättningar framöver. Mycket talar för det trots att konfliktnivåerna alltid förefaller lägre i vårt land. I den allmänna debatten kommer de flesta att in i det sista undvika att lyfta frågan tills det kan vara för sent. Det är en annan historia. I Frankrike har det gått längre. I det landet står man på gränsen till öppna konflikter mellan olika befolkningsgrupper. En valseger i nästa presidentval för Marine Le Pen kommer framförallt att höja spänningarna i landet. Debattklimatet kommer att stiga men också, dessvärre, riskerna för fysiskt våld.