Upplopp på flera hundra gymnasieskolor

• oktober 1, 2026
• Tomas Lindbom
• no comments

Hösten har kommit trots sommarlikt väder. Det är ett halvår till presidentvalet. Nu börjar oroligheterna i Frankrike och inte oväntat sker det i många gymnasieskolor. Det förekommer en stark kritik från både lärares och elevers sida mot misskötsel av skolbyggnader, oordning i klassrummen men främst mot brist på ekonomiska resurser. Kritiken har visserligen varit stark i många år. Det som oroar är omfattningen av upploppen denna höst. I drygt 350 gymnasier förekommer olika former av uppror. I vissa av dem förekommer skadade poliser och gymnasieelever och bränder i skolbyggnaderna.

Kostnaderna för skadegörelsen har efter en veckas oroligheter stigit till cirka en miljon euro. Sannolikt kommer siffran att stiga ytterligare. Än så länge verkar oroligheterna snarare tillta. Gymnasisterna är sannolikt inte de mest ansvariga. Snabbt anländer våldsamma grupper till skolorna. De utnyttjar alltid ett uppdämt raseri någonstans för att förstöra byggnader och skapa anarki.

Den politiska dimensionen går längre än gymnasisternas kritik av brister i undervisningen. Opinionsmätningar visar att de unga i hög utsträckning sympatiserar med Det Okuvade Frankrike, landets mest radikala vänsterparti. Det förefaller, om man lyssnar till partiets företrädare, som om det föreligger en medveten hållning från deras sida att utnyttja upploppen för sina egna syften. Partiet har lanserat begreppet la nouvelle France som enkelt kan beskrivas som en revolt mot det etablerade samhället. Den är delvis etniskt betingad i ett engagemang för fattiga invandrare men också i ett medvetet försök att få med sig ungdomar i denna revolt.

Ledaren Jean-Luc Mélenchon ligger bra till i de aktuella opinionsmätningarna för att nå den viktiga andra valomgången i nästa års presidentval. Han väljer inte linjen att moderera sina budskap för att bredda stödet inom vänstern. Han och hans parti tror mer på den radikala konfrontationen. Man kan ana att hela denna rörelse förbereder sig för en kamp mot ytterhögern fram till valet 2027. En sådan kamp kommer inte bara att föras i tv-debatter och på stortavlor på städernas trottoarer. Nej, tänker Mélenchon, det behövs våldsammare inslag för att hindra Nationell Samlings Marine Le Pen från att segra i valet. Det är en högst obehaglig tanke att Le Pen och Mélenchon står som motkandidater i den andra valomgången. Ett sådant scenario kan få den lugnaste iakttagare av politik att på allvar oroa sig.

Gymnasistrevolten i skolorna lär lugna sig inom några veckor. Frågan är vad som kommer härnäst. Vilka krafter sätts i rörelse under vintern och våren? Hur långt vill Det Okuvade Frankrike gå? Och har denna rörelse ens förmågan att styra och moderera kommande upplopp? Den politiska striden om presidentmakten 2027 kan bli mycket hård och oförsonlig.