Monthly Archives :

augusti 2020

Fransmännen oroar sig
Fransmännen oroar sig 150 150 Tomas Lindbom

Efter helgen väntar ett nytt arbetsår för de yrkesverksamma och ett nytt skolår för barnen och ungdomarna. Det är meningen att allt ska dra igång igen. Hemarbetet fortsätter för en del men för de flesta är tanken att de ska återvända till sina arbetsplatser. Skolorna har varit stängda under våren med undantag för några veckor före sommarledigheten och för en del elever. Gymnasier och universitet har varit stängda i princip sedan covid-19-epidemin startade i mars. Det är många frågetecken som reses nu denna helg. De flesta fransmän undrar vad som egentligen kommer att ske. Kommer livet att återgå till det normala? Nej eller nja är de vanliga svaren. Få vågar svara jakande på frågan.

President Macron har nu återtagit sitt arbete med full kraft efter en lugnare arbetsperiod under augusti. Häromdagen besökte han ett läkemedelsföretag och iförd mask som alla fransmän ska göra höll han också ett kortare tal. Han talade också med masken på. Det var faktiskt ett steg i riktning mot än mer försiktighet och en fingervisning om att förhållandena i Frankrike på hälsoområdet pekar i fel riktning. Faktum är att han och regeringen är livrädda för en så stor spridning av viruset att det blir nödvändigt med en ny allmän karantän. Han har nu antytt det och det har även premiärminister Jean Castex gjort. Inga beslut är än så länge fattade i den frågan. Om Macron beslutar om en andra total nedsläckning av Frankrike,  skulle det på allvar hota den franska ekonomin. Men faktum är att antalet nysmittade i landet nu närmar sig siffrorna från mars och april. Allt sker snabbt och då ska vi hålla i minnet att arbetsplatserna öppnas på allvar på måndag och att skolorna öppnar på tisdag. Vad händer då och en eller ett par veckor in i september. Det är redan en oroande situation. Hur blir det sedan? Vad vi vet kommer Macron i det längsta att undvika en ny karantän. Möjligen sker det i vissa utvalda kommuner och möjligen regioner där smittspridningen är särskilt allvarlig.

Det är munskyddet som ska stoppa utbredningen av viruset. Är det verkligen ett så effektivt universalmedel? Många fransmän slarvar med munskyddet och nu börjar till och med en del att demonstrera mot det. I liten skala än så länge men signalen om att en del fransmän börjar tröttna på restriktionerna syns ändå.

Det finns annat som oroar och som gör att många fransmän flyttar fokus från munskydden. Hittills har regeringen ändå genom att ersätta anställda i så kallad partiell arbetslöshet med över 80 procent av lönen. Men pengarna som nu satsas i höst och som kommer att presenteras i detalj i nästa vecka lär behövas för mer långsiktiga satsningar på att stärka företagsamheten. President Macron sa det i sitt tal igår. Han riktar blicken mot framtiden. Han talar om ett starkt Frankrike 2030. Han vill inte fastna i att släcka bränder som pågår nu, ösa pengar till människor som behöver bidrag nu för att klara sin försörjning. Han vill inte släcka ner landet, skicka hem folk från skolor och arbetsplatser en andra gång för att se ekonomin krisa än mer. Vad händer i så fall? Människors tålamod lär brista och hans framtidsplaner mot 2030 lär ingen ta på allvar i det läget.

Fransmännen oroar sig också för den ökade brottsligheten. Särskilt tunga våldsbrott har ökat under senare år. En viss brottslighet kopplad till pandemin kan också skönjas. Frågor om brottsbekämpning med krav på hårdare tag lär hamna högt på dagordningen under hösten och vintern. Det är särskilt högern och extremhögern som kräver större satsningar med mer resurser för att ge ökad trygghet i samhället. Allt fler fransmän känner allt större oro över brottsutvecklingen.

Fransmännen oroar sig alltså för den sanitära krisen kring covid-19. De oroar sig för jobben, för sin egen ekonomi och för landets ekonomi. Och de oroar sig för en ökad brottslighet. Macron ska svara på all denna oro. Han ska också fortsätta att driva igenom sitt reformprogram. Närmast på tur står att genomföra den pensionsreform som fick läggas  på is när coronan stoppade allt lagstiftningsarbete i mars. Han måste visa att han under sin mandatperiod förmår driva igenom sitt reformprogram. En svår uppgift i ett så komplicerat läge som landet nu befinner sig i.

Fransmännen återvänder och med dem viruset
Fransmännen återvänder och med dem viruset 150 150 Tomas Lindbom

Augusti är fortfarande den viktigaste semestermånaden i Frankrike. Den gamla industrisemestern lever som så mycket annat kvar längre i detta land än i länder som Sverige. Och semesterfirarna har en tendens att stanna kvar i sina sommarhus, hos sina släktingar eller i husvagnar på campingplatserna så länge som möjligt. Söndagen före den första arbetsdagen efter sommaren blir därför en plåga på motorvägarna mot de stora städerna, i synnerhet mot Paris. Köerna är långa men människorna är ändå tålmodiga. Hellre timmar i bilköer på söndag eftermiddag och kväll än en okomplicerad bilresa hem någon dag tidigare. Det gäller att utnyttja varje minut av semestern.

Denna sommar lär dock resorna bli lite kortare. En del har förmodligen stannat kvar i stan under sommaren och i Paris har många parisare njutit av att ha stan för sig själva – utan turister. Vissa har dessutom inte råd att resa, särskilt inte ett år när ekonomin i landet går på knäna och arbetslösheten stiger över tio procent. Det är ett märkligt år. Fransmännen satt i karantän från mars till början av sommaren. Spralliga av all instängdhet har många nu försökt leva som vanligt igen trots kvardröjande regler om försiktighet och den nya ordningen med munskydd hos alla vuxna och barn över 10 år. Det visade sig få konsekvenser. Den sociala distanseringen har inte fungerat överallt, särskilt inte bland yngre vuxna. Smittspridningen har tagit fart igen. Oroande siffror om fler fall av viruset har noterats. Situationen påminner om perioden i slutet av maj. Igår noterades tre tusen nya fall under tjugofyra timmar. Delar av Sydfrankrike är särskilt drabbade, inte minst Frankrikes andra stad Marseille.

Det är inte förvånande att myndigheterna oroar sig för vad som ska hända de närmaste veckorna. Fabrikerna fylls plötsligt med folk liksom företag runt om i landet. Det sker nu på måndag och dagen efter börjar skolåret igen. Tanken är att alla barn nu ska återvända till sina skolor. Strikta regler gäller för barn som för vuxna, i skolor och på arbetsplatser. Munskydd gäller för alla utom för de minsta barnen. Viss hemundervisning kommer att ske men ingen vet i vilken utsträckning. Allt beror på hur läget utvecklas. Självfallet är risken överhängande att denna stora förändring från relativt tomma storstäder till full aktivitet och mycket inomhusverksamhet leder till en ökad smittspridning.

Det är svårt att överblicka vad som kommer att hända den närmaste tiden. Nedstängning igen? Knappast troligt av flera skäl. Ekonomin tål det inte och barnen och föräldrarna skulle inte klara av att ånyo sitta inlåsta tillsammans och försöka arbeta från hemmet, med skola och uppgifter i arbetet. Men viruset bryr sig inte om ekonomi eller annat. Och vad händer om länder börjar stänga sina gränser och kräva karantän för den som passerar landsgränser? Osäkerheten är stor. Sannolikt vet vi i mitten av september hur läget ser ut för hösten. Går Frankrike mot en andra våg eller blir det mer begränsade utbrott av virussmitta?

President Macron och hans regering står inför en rad svåra uppgifter under de kommande månaderna. Den 3 september kommer en plan för ekonomin. Regeringen kommer att satsa hundra miljarder euro på att lyfta landet ur en förmodad allvarlig kris. BNP beräknas minska över 2020 med mellan 9 och 11 procent.

Det verkar svårt att göra säkra framtidskalkyler för den franska ekonomin. Det beror förstås i hög grad på hur stark denna ökning av virussmittan blir under hösten. Många bedömare menar att vi kommer att få se ett stort antal uppsägningar redan nu i september. Flera branscher går på knäna som turistnäringen och hela transportsektorn som lidit efter en svag sommar. Följderna av nedstängningen i våras kommer möjligen att visa sig än tydligare i höst.

Den sociala oron är en annan faktor som vi aldrig får glömma bort. Hur reagerar de fackliga organisationerna inför förväntade neddragningar av personal? Hittills har staten täckt upp ekonomiskt för de anställda som tvingats stanna hemma men hur länge har staten råd att hålla krisande företag under armarna? En ny och lång viruspandemi kommer att påverka människor både ekonomiskt och psykiskt. Tålamodet prövas verkligen, inte minst på parisarna som levt med ett antal kriser sedan terrorattentaten 2015. Vem demonstrerar i höst och vilka konsekvenser får det?