Efter en dag stormar det kring regeringen

Efter en dag stormar det kring regeringen 150 150 Tomas Lindbom

Den nye premiärministern Jean Castex har gjort ett ganska gott intryck i sina första framträdanden. Uppenbarligen blev hans  möte med den egna majoriteten i nationalförsamlingen relativt väl mottaget. Castex klarade också intervjun med den knepige journalisten Jean-Jacques Bourdin på BFMTV som varje morgon grillar en politiker. Sedan hör det till saken att oppositionen i nationalförsamlingen är kritisk. Vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon tyckte att Jean Castex pratade så långsamt att det växte träd mellan varje ord. Sådant får ledande politiker ta. Däremot samlas mörka moln på himlen kring åtminstone ett par av ministrarna, Gerald Darmanin som utsetts till inrikesminister, och den nye justitieministern, Eric Dupond-Moretti.

Gerald Darmanin riskerar att ställas till svars i högre instans, hovrätten, för en misstänkt våldtäkt 2009. En lägre instans har friat honom men frågan ska nu förberedas för rättegång i hovrätten. Beslut om förundersökning fattades för bara några veckor sedan. Dalmanin har också anklagats för att vid två tillfällen ha försökt ge två olika kvinnor fördelar, bland annat en lägenhet, mot sexuella favörer.

Trots detta har Emmanuel Macron utsett Dalmanin till inrikesminister, en viktig post i Frankrike med högsta ansvaret för den mäktiga poliskåren. Dalmanin har enligt uppgifter pressat Macron och hotat med avgång och därmed öppnat för möjlig konkurrens om presidentposten 2022 om han inte fick som han ville. Dalmanin sägs vara extremt sugen på makt och utrustad med ett uppblåst ego men samtidigt också politiskt enastående skicklig. Han har av högerledaren Christian Jacob kallats för förräderiets mästare. Hans politiska resa, som ändå med tanke på hans ringa ålder av 37 år varit kort, har gått via Nicolas Sarkozy, Xavier Bertrand, en av de möjliga presidentkandidaterna 2022 och nu Emmanuel Macron. Listan lär bli längre om han inte själv lyckas placera sig högst upp av alla.

Macron har naturligtvis känt till de anklagelser om sexuella ofredanden och våldtäkt som riktats mot Gerald Dalmanin. Ändå tycks han inte ha vågat stoppa honom. Mannen är alltför farlig rent politiskt och Macron kan ha bedömt det som bättre att ha honom i regeringen på den post som han krävde än utanför, trots de kritiska attacker som nu kommer från landets feminister. Redan i dag har det förekommit flera demonstrationer mot Dalmanin men också mot Macron och Castex för deras utnämning av honom.

Justitieministern Eric Dupond-Moretti har också gjort uttalanden som kan kallas sexistiska av typen “tjejer ska man vissla efter på gatan”. Han är i hela sin framtoning ett exempel på en machoman. Han säger det han har lust att säga och väljer inte orden särskilt väl. Toleransen för den typen av man är större i Frankrike än exempelvis i Sverige där han sannolikt aldrig passerat kontrollerna om korrekt beteende i moraliska frågor. De feministiska aktivisterna har också redan pekat ut honom. Han kan också bli en säkerhetsrisk för regeringen eftersom han redan är hatad av de statligt anställda åklagarna och domarna. Han har vunnit fler mål än de flesta advokater i Frankrike. Han har vunnit dem bland annat genom att bära sig illa åt mot motsträviga vittnen och genom att uttala sig förklenande mot åklagarna i olika rättsliga mål.

Macron har öppnat för konflikter med olika grupper i samhället och också öppnat för attacker från oppositionen. Anmärkningsvärt är också att han nu låtit flera av sina trognaste medarbetare från starten av La République en Marche! mer frivilligt eller under tvång lämna regeringen. Det gäller tidigare inrikesministern Gérard Collomb, Francois Bayrou som i ock för sig inte fått direkt silkessnöret av Macron. Bernard Griveaux lämnade regeringen för att söka bli borgmästare i Paris men fick lämna kampanjen för en sexaffär och befinner sig nu utanför politiken. I ock med regeringsombildningen gjorde sig Macron av med sin trogne Christophe Castaner som tills nu varit inrikesminister och Sibeth Ndiaye som varit regeringens talesperson.

Det diskuteras om den nya regeringen är mer höger än den gamla. En del kommentatorer säger så. Det kan se så ut eftersom de tunga posterna nu i hög grad är besatta av tidigare republikaner. Det är också tydligt vilken roll som Nicolas Sarkozy spelat i bakgrunden när den nya regeringen skulle sättas samman. De båda, Macron och Sarkozy, talar med varandra regelbundet. Det ses, talar med varandra i telefon och utbyter rader av sms, sägs det bland journalister med insyn bakom kulisserna.

Nu tar snart regeringen sommarledigt. Möjligen reder Jean Castex och Macron ut de första problemen som nu uppstått. Men den ekonomiska krisen kommer fransmännen in på skinnet när hösten börjar. Redan i dag demonstrerade anställda på Air France och finska Nokia inför kommande nedskärningar. Hösten lär bli het, inte minst på gatorna och i form av nya strejker.

Leave a Reply

Your email address will not be published.