Le Pen inte lika framgångsrik som Trump

• november 12, 2020
• Tomas Lindbom
• no comments

Västvärlden känner i dag ett antal populistiska politiska ledare med större eller mindre framgång i olika val. Donald Trump får väl sägas vara den största i den traditionellt demokratiska världen. En annan är Marine Le Pen, ledaren för Nationell Samling i Frankrike. Än så länge har hon inte vunnit ett presidentval och frågan är om hon någonsin kommer att lyckas. med det. Många tror att hon återigen 2022 ställs mot Emmanuel Macron och de flest anser att utgången blir densamma som 2017. Jérôme Fourquet, opinionschef på undersökningsföretaget IFOP, har jämfört de båda och ger sin syn i en intervju i Le Monde. Det förefaller som om han delar andras bedömning att hon aldrig når de framgångar som Trump exempelvis har skördat, även i det senaste valet trots en liten förlust mot Joe Biden.

Jérôme Fourquet visar med sina siffror hur det ligger till i en jämförelse mellan dessa två politiska ledare. Det är otvivelaktigt, konstaterar han, att Marine Le Pen har stärkt sin position alldeles tydligt jämfört med sin pappa. Jean-Marie Le Pen som fick 18 procent av rösterna i andra valomgången i presidentvalet 2002 mot segraren Jacques Chirac. Dottern fick 34 procent mot Macron i motsvarande andra valomgång 2017. Det krävs en ytterligare lika stor ökning igen för att hon ska nå hälften + en röst och nå presidentposten. Det bedömer Fourquet vara närmast uteslutet.

Det finns visserligen likheter mellan Trump och Le Pen i frågan om väljarstödets fördelning på olika sociologiska undergrupper. Storstäderna är svaga områden för bägge liksom studentstäder. Ju mer glesbygd, desto bättre siffror. Trump däremot skiljer sig genom att ha betydligt starkare stöd bland äldre väljare och svagast bland ungdomar. Så ser det inte ut hos Le Pen.

Hindret för Marine Le Pen ligger i att hon inte kan erövra den klassiska högerns väljare. Hennes röster fördelas på flera olika väljarkategorier men återfinns främst bland arbetare. Hon erövrade 40 procent av arbetarväljarna i valet 2017 men bara 10 procent av de högutbildade. I den senare gruppen finns en traditionell höger som Trump kunnat räkna in. I Frankrike röstar de fortfarande på den traditionella högern och lär antagligen fortsätta med det, tycks Fourquet tro. Det underlättar för Trump att USA har ett tvåpartisystem. Han kan alltså locka såväl högerradikala arbetare och konservativ medel- och överklass i stor utsträckning. Han har stöd bland både rika och fattiga. Le Pen är avgjort starkast bland de väljare som har låga inkomster.

De religiösa röstar inte heller på Le Pen. Nationell samling är antimuslimskt men samtidigt sekulärt. Kristna väljare, cirka tio procent av befolkningen, misstror i stor utsträckning henne och hennes parti. I första valomgången i presidentvalet 2017 röstade  46 procent av katolikerna på Republikanernas kandidat Francois Fillon medan Le Pen bara fick 10 procent av deras röster. Då ska vi minnas att Fillon avslöjats med att ha använt skattemedel för att bekosta en statlig tjänst till sin hustru, en tjänst som var enbart fiktiv.

Dessutom är inte religion en valvinnare i Frankrike. I ett land som så hårt håller på åtskillnaden mellan stat och kyrka finns det lite utrymme för att driva en flirt med kristna väljare i en valrörelse. Marine Le Pen var aldrig lika tydlig i sitt negativa ställningstagande till reformen och därmed inte heller lika trovärdig som politikerna från Republikanerna i den frågan.

Jérôme Fourquet drar slutsatsen att Marine Le Pen behöver både väljarna som gick i gula västarnas och manif pour tous (mot samkönade äktenskap) demonstrationståg. Hon har stödet från de gula västarna men inte från medelklassens demonstranter mot samkönade äktenskap.