Sarkozy mot nästa affär

Sarkozy mot nästa affär 150 150 Tomas Lindbom

Denna blogg har nyligen tagit upp den senaste händelsen kring förre presidenten Nicolas Sarkozys rättsaffärer. Han dömdes nyligen i domstol för försök till korruption. Domen löd på tre års fängelse, varav två år villkorligt. Nu väntar nästa affär för ex-presidenten. Den kommer enligt uppgifter att avgöras i mitten av april. Den kallas allmänt för Bygmalionaffären och handlar om ett ekonomiskt brott i storleksordningen 20 miljoner euro. Denna gång rör det sig inte om försök utan brott som begåtts fullt ut. Sarkozy är en av flera inblandade.

Bygmalion är namnet på en kommunikationsbyrå som var nära kopplad till dåvarande UMP, nuvarande Republikanerna, det vill säga det parti som Nicolas Sarkozy tillhör. Flera i partiets ledning var nära knutna till Bygmalion. Det var verkligen partiets reklambyrå om än inte rent formellt. Denna byrå fick uppdraget att organisera Sarkozys valrörelse 2012 då han sökte omval som president i Frankrike. och i den andra valomgången ställdes mot Socialistpartiets Francois Hollande.

Så långt var inget konstigt. För att förstå det åtal som väckts mot flera inom partiet kring Bygmalions medverkan i valrörelsen måste man känna till att det finns en övre gräns för hur stora summor ett parti får lägga på en valrörelse. För UMP 2012 gick gränsen vid  22,5 miljoner euro. Om partiet övergick den kostnadsnivån innebar det ett brott i lagens mening. Redan under pågående valrörelse stod det snart klart för revisorn inom UMP att fakturorna från Bygmalion började närma sig och spränga taket för de lagliga 22,5 miljonerna euro. Nicolas Sarkozy fick också besked om detta. Det som nu skedde var att partiet inte valde att hålla igen på kostnaderna. Istället upprättades en modell med dubbel bokföring. Fakturorna från Bygmalion betalades delvis av organisationen som skötte återvalskampanjen av Sarkozy, dels av partiet som i de fallen fick falska fakturor från Bygmalion.

Sarkozys valkampanj blev mycket dyrbar med påkostad teknik i stora lokaler med hög hyra och med stor entusiastisk publik. Francois Hollande som höll sig till regelverket för en valkampanj höll tio valmöten. Sarkozy höll 44. Totalt la partiet ut drygt 40 miljoner euro på kampanjen. nästan dubbelt mot de tillåtna utläggen.

Nicolas Sarkozy har hela tiden frånsagt sig allt ansvar. Han har bland annat i en tv-intervju sagt att han inte kände till att Bygmalion var inblandad i kampanjen. En sådan lögn var så uppenbar att partivänner till honom setts himla med ögonen när de konfronterats med hans uttalande i tv.

Han är som presidentkandidat under alla omständigheter ansvarig för hur affärerna sköts i hans egen valkampanj. Det är förstås helt oacceptabelt att han godkänner och medverkar i en valrörelse som så flagrant bryter mot statens lagar och regler på detta område. Han bidrar till att det skapas en stor orättvisa mellan kandidaterna. Den franska lagstiftningen på området har ju just haft som mål att hindra att rika kandidater eller partiet gynnas.

Rätten kommer nu att ta ställning till ansvaret för bland andra den förre presidenten i denna affär. Samtidigt har två grävande journalister på Le Monde kommit ut med en omfattande kartläggning av affären och i även tillsammans med France Télévision gjort en dokumentär i fallet. Den sändes häromkvällen i France2.

Efter att ha sett programmet har bilden ytterligare förvärrat läget för Sarkozy. Det handlar förstås för honom inte bara om hur domstolen dömer. Han får allt svårare att behålla sitt rykte – i den mån det varit gott tidigare – när han gång på gång avslöjas som en fiffelmakare som har liten eller ingen respekt för lagen. Det många säger är att hans politiska vilja och hunger efter makt drivit honom att bortse från lagar och regler. Och faktum är också att många juridiska affärer kring politiska ledare i Frankrike tidigare behandlats med mjuka vantar och inte med hårda handskar. Nu driver polis och åklagare en hårdare linje och följer lagen helt enkelt. Kanske har Sarkozy inte räknat med det. Möjligen har han verkligen trott att han som president har en form av immunitet som sträcker sig också efter hans år i Elyséepalatset. Nu börjar han inse att lagen gäller för alla, även för ex-presidenter.

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published.