De unga tänker rösta på Macron och Le Pen

De unga tänker rösta på Macron och Le Pen 150 150 Tomas Lindbom

Tidningen Le Monde redovisar några opinionsundersökningar ett drygt år före nästa presidentval i Frankrike. Särskilt fokus har riktats mot de yngre grupperna, 18-24 och 25-34 år. President Macron ligger bra till i den yngsta gruppen. Där får han stöd av 29 procent jämfört med 18 procent i första valomgången 2017. Dessvärre för den sittande presidenten är röstviljan svag, kring 50 procent mot 80 procent för hela populationen. Det är också dystert för Macron att konstatera att stödet i gruppen 25-34 år är svagt och svagare än vid senaste valet (20 procent i år mot 29 procent 2017).

Fascinationen för hur de unga röstar verkar alltid vara hög. Den kände opinionsanalytikern Brice Teinturier på Ipsos konstaterar att partierna i allmänhet lägger mycket kraft på att bearbeta de yngre väljarna medan de äldre i verkligeheten är betydligt mer benägna att gå till valurnorna. Förklaringen ligger kanske i tanken att de yngre är framtiden och att deras val av parti första gången styr fortsättningen. Så enkelt är det naturligtvis inte.

Vi som är äldre bär ofta på en annan fördom. De unga är radikala, röstar vänster medan de äldre är mer konservativa. Ipsos och Ifops undersökningar vederlägger i stort sett sådana tankar. De unga har en tendens att i första hand välja mellan Macron och Le Pen. Nationell samling är starkast i åldersgruppen 25-34 år. I valet 2017 fick hon 23 procent i första valomgången. Om det vore val i dag skulle hon få 29 procent. Det finns också tecken på en viss överrepresentativitet bland de unga för EELV, det gröna partiet. Däremot har en av de ungas favoriter i 2017 års val, ledaren för vänsterpartiet “Det okuvade Frankrike”, Jean-Luc Mélenchon fallit tillbaka (från 24 till 17 procent). De gamla klassiska partierna, Socialistpartiet och Republikanerna, är inga favoriter bland de yngre.

Opinionsanalytikern drar slutsatsen att de yngre inte bär med sig den gamla bilden av Nationell samling som ett rasistiskt parti när Marine Le Pens pappa var ledaren. Det var han som tillät sig att i tv-intervjuer förneka förintelsen. “En parentes i historien”, som han uttryckte det. De unga tar ställning till ett parti som de tolkar utifrån hur det uppträder i dag. De ser det i en kontext där migrationsfrågan tolkas annorlunda i hela befolkningen jämfört med de sista decennierna på 1900-talet.

Marine Le Pen och hennes parti drar också fördel från gruppen 25-34 år av det utbredda missnöje som råder i landet. Missnöjet över hur pandemin har skötts. Missnöjet över ekonomiskt och socialt utanförskap bland stora grupper. Missnöjet över migrationspolitiken. Missnöjet över det som uppfattas som en växande kriminalitet.

Är Nationell samling ett missnöjesparti? Det förefaller enligt mätningarna som om det blir mindre och mindre påtagligt som fenomen. Väljarna stöder detta parti i allt högre utsträckning av positiva skäl, inte för att i första hand demonstrera sitt avståndstagande från de andra. Fortfarande röstar 40 procent på Nationell samling som ett uttryck för protest men i gruppen 18-30 år är andelen som proteströstar på detta parti bara 17 procent.

Uppenbarligen stärker Le Pens parti sin ställning bland de yngre men är ändå starkast i gruppen 50-64 år med siffran 34 procent. Nationell samling går alltså bra i alla åldersgrupper. Även de äldsta, över 65 år har börjat glömma rötterna i fascismen och av dem är 19 procent idag beredda att ge detta parti sitt stöd.

Det ska tilläggas att många kandidater sannolikt kommer att ställa upp i nästa års presidentval.  Det är ännu långt ifrån klart vilka som ställer upp. Republikanerna kommer enligt uppgift att hålla primärval i höst. Det är inte heller klart vem som kandiderat för de gröna. I förra presidentvalets första valomgång fick Macron 24 procent och Le Pen 21.3. Trean i valet, Republikanernas kandidat Francois Fillon passerade precis 20 procent.

För närvarande ser opinionssiffrorna för de främsta kandidaterna ut på följande sätt. Jag ger ungefärliga siffror eftersom det rör sig om några olika institut.

Marine Le Pen 25-28 procent

Emmanuel Macron 25 procent

Xavier Bertrand 15 procent (oberoende, moderat högerkandidat. Han har deklarerat att han ställer upp i valet nästa år)

Jean-Luc Mélenchon 10-11 procent (vänsterpartiet “Det okuvade Frankrike”. Han har också meddelat sin kandidatur)

Anne Hidalgo 7-8 procent. (Socialistpartiet. Har ännu inte deklarerat sig som kandidat i valet)

Yannick Jadot 7 procent (De grönas kandidat. Ännu inte officiell kandidat)

De två kandidater som får flest röster i den första valomgången, planerad till april 2022, går vidare till en avgörande andra valomgång, fjorton dagar senare.

 

 

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published.