Frankrike inför semestern

Frankrike inför semestern 150 150 Tomas Lindbom

Nationaldagen den 14 juli bildar i allmänhet en slutpunkt för arbetsåret i Frankrike. Därefter går de flesta på semester. Även det politiska livet stannar av och återupptas i regel först i mitten eller slutet av augusti. Det är en välbehövlig tid av relativt lugn. Alltför säker på att den blir lugn kan man förstås inte vara. Pandemin har redan tagit fart igen. Klimatkrisen visar sig genom upprepade värmeböljor. Framförallt lever landet i ett internationellt sammanhang och kan inte vila från alla krig och konflikter som inte tar sommarsemester. Vad händer under de närmaste månaderna när det gäller Rysslands invasionskrig i Ukraina och dess konsekvenser för Västeuropa?

I år har det varit val i Frankrike. President Macron har valts om. Nationalförsamlingen har förnyats. Frankrikes politiska landskap har skiftat färger och konfliktytorna ser annorlunda ut jämfört med de föregående fem åren. Oppositionen har gått stärkt ur valen. Vänstern har bildat en union, Nupes, som har cirka 150 ledamöter i nationalförsamlingen. Nationell Samling har aldrig varit så väl representerad i samma församling, 89 ledamöter mot 8 under förra mandatperioden. Om samtliga oppositionspartier går samman mot regeringen får de majoritet och kan stoppa förslag men också väcka misstroende mot regeringen.

Igår väcktes ett sådant misstroende mot Elisabeth Bornes regering. Det väcktes av Nupes, framdrivet av La France Insoumise (Det okuvade Frankrike), det parti som leds av Jean-Luc Mélenchon och som är den tunga gruppen av fyra inom Nupes. Deras strategi är konfrontation. Republikanerna och Nationell Samling föredrog att formulera sin strategi, konstruktiv opposition, och la ner sina röster.

Misstroendevoteringen gav inget positivt resultat för Nupes denna gång. Vi har ändå fått en försmak av hur nationalförsamlingen kommer att fungera under kommande år. Det är inget nytt i fransk politik att den lagstiftande församlingen blir ett forum för stark konfrontation, särskilt verbalt sett. Det applåderas under tal men framförallt buas det och det hånskrattas åt talare. Inte sällan demonstrerar en missnöjd partigrupp med att lämna salen. Det finns många andra sätt också att visa upp ett motstånd som mer uttrycks formmässigt än innehållsmässigt. Ju fler partirepresentanter för ytterlighetspartier i församlingen, desto mer oväsen.

Frankrike står nu inför en tung vecka av extrem hetta. Temperaturen redan i dag går upp mot 40 grader. Det kommer att bli värre i vissa delar av landet under en relativt lång period, sannolikt minst en vecka. Det är den andra värmeböljan på en månad. Pandemin ökar i snabb takt. Den här veckan beräknas över 200 000 personer per dag bli smittade i covid. Det är under en period när människor ändå möts utomhus.

De politiska frågorna handlar nu om hur pandemin ska bemötas genom nya restriktioner kring covidpass och munskydd. Miljö- och klimatfrågorna får förnyad aktualitet och kommer att skapa konflikter politiskt. Inflationen stiger liksom energipriserna. Folks köpkraft verkar snarare minska. Det är också ett politiskt ämne som måste behandlas skyndsamt av den omvalde presidenten och den nya regeringen Borne.

Jag tänker ändå som många fransmän ta semester och inte skriva på bloggen under en dryg månads tid. När jag återupptar bloggandet igen under senare delen av augusti har säkert ändå en hel del hänt politiskt. Det blir garanterat lika spännande att följa den franska politiken och samhällsdebatten också under nästa arbetsår.

Leave a Reply

Your email address will not be published.