Lecornu vrider vapnen ur händerna på sina motståndare

• oktober 14, 2025
• Tomas Lindbom
• no comments

Det händer att jag i denna blogg skriver om kaostillstånd i fransk politik och hur kaos ibland vänds till dialog och sansade resonemang mellan skilda åsiktsblock. I dag hände något när premiärministern Sébastien Lecornu höll sitt linjetal för sin andra regering på en vecka och fick Socialistpartiet och Republikanerna att avstå från att avge en misstroendeförklaring.

Hans linjetal i dag i nationalförsamlingen föregicks av justeringar i främst budgetpropositionen för 2026. Han förklarade i dag att den pensionsreform som drevs igenom av premiärminister Elisabeth Borne 2024 och som bär president Macrons signum, nu är fryst fram till presidentvalet 2027. Under eftermiddagen, efter Lecornus tal,  hade Socialistpartiets ledning ett internt möte som resulterade i att partiet nu avstår från att fälla regeringen i torsdagens misstroendeomröstning.

Republikanernas ledare i nationalförsamlingen förklarade också i eftermiddag att hans parti också svängt i samma fråga. Det innebär att regeringen sannolikt kommer att sitta kvar åtminstone under den närmaste tiden.

Den akuta politiska krisen som  mer eller mindre pågått i över ett år höll på att nu i höst kasta Frankrike in i ett ytterst prekärt läge. Motsättningarna mellan alla olika partier är fortfarande stora. Nya konflikter och därmed akuta kriser kan uppstå när som helst. Genom Lecornus skickliga manövrerande i det politiska landskapet tycks han i alla fall för en tid behålla makten och rädda president Macron från att behöva upplösa nationalförsamlingen och kanske även avgå i förtid som president. Det ska också sägas att en majoritet av det franska folket vill att åtminstone nationalförsamlingen upplöses och att nyval genomförs. Många vill också att president Macron avgår i förtid.

Det är samtidigt ett högt pris som landet betalar genom Lecornus skickliga politiska spel. Genom att skjuta fram pensionsreformen ett par år riskerar han att ytterligare öka budgetunderskottet. Han har också mycket tydligt förklarat att delar av den centrala makten i landet flyttas från statschefen till parlamentet. Han upprepade i dagens tal att det nu är hos de folkvalda i nationalförsamlingen och i senaten som de politiska besluten fattas. Det är slut med att lyfta delar av lagstiftningen till presidenten enligt paragrafen 49:3 i grundlagen.

Socialistpartiets talesperson i nationalförsamlingen, Boris Vallaud, gav alltså en signal om att hans parti nu avstod från att omedelbart fälla regeringen. Han visade samtidigt prov på misstro mot dess nya ambitioner att öppet lyssna och ta intryck av fler partier än regeringsblocket i kommande lagstiftningsarbete. Det finns säkert all anledning till misstro. Faran är dessutom överhängande att det snart uppstår nya låsningar. Partierna litar inte på varandra. De är ovana vid kompromisser. Även om det inte blir nyval till nationalförsamlingen under den närmaste tiden så väntar kommunalval i mars och ett ordinarie presidentval i maj 2027. Ett politiskt system som i hög grad bygger på personval triggar då igång de förtroendevalda som ofta gör val utifrån personliga fördelar, mindre utifrån partiernas och utan att alltid ha nationens bästa för ögonen.