Seger för vänstern i valet

Seger för vänstern i valet 150 150 Tomas Lindbom

Den andra valomgången i de franska regionalvalen i dag stärker vänsterns och särskilt socialistpartiets ställning i landet. Av regionerna som ligger i själva Frankrike kommer nu bara Alsace att styras från höger. Alla andra får socialistiska ordföranden i råden och listor i de regionala fullmäktige som domineras av socialister, de gröna och en förenad grupp av kommunister och vänstersocialister. Nästan varannan väljare la sin röst till vänster och den demokratiska högern kom inte upp i mer än cirka 33 procent. Bara strax över 50 procent deltog i valet, också det en signal om att det franska folket uttryckte ett missnöje med den sittande regeringen. Lokala val handlar trots allt väldigt mycket om politik på nationell nivå. Samtidigt vet vi  att  i lokala val straffas alltid den sittande regeringen och så skedde även denna gång.

Socialistpartiet är lika splittrat som tidigare. Partiet har framgång på det lokala planet och många bedömare menar att detta parti hade varit upplöst i atomer i dag om inte de starka regionala och kommunala socialisterna uträttat ett så bra arbete lokalt. Segern i de regionala valen uppmuntrar förstås till samling. Kanske kan segern skapa mer arbetsro kring Martine Aubry och kanske kan den nya samverkan med främst de gröna inspirera till ett politiskt arbete med sakfrågorna och en utmejsling av egna ståndpunkter? Representanterna för socialistpartiet gav vissa sådana signaler i sina valkommentarer i TV ikväll.

Ledarna för högermajoriteten såg påfallande skakade ut ikväll. President Sarkozy uttalade sig inte. Han lever som alla franska presidenter i en sfär ovanför den vanliga partipolitiska debatten och väljer själv när han vill tala till folket.  Men premiärministern talade  från sitt residens, Matignon, och påminde ännu mer om en sorgsen Sankt Bernhardshund än annars.Han erkände förlusten och gav intryck av att fråga sig själv vad som hänt. “Vad har vi gjort för fel? Jag vet inte.” Misstanken har väckts om att hans dagar som premiärminister är räknade. Premiärminstrar brukar sällan sitta mer än tre år innan presidenten byter ut honom eller henne. Det står klart att Fillon trots en hård och intensiv valkampanj nu inkasserar en tung förlust. Varför skulle inte President Sarkozy ta chansen och välja en ny premiärminister i morgon och ge lite nytt blod till en  slokörad regering?  Det är bara två år kvar till nästa presidentval men det är tillräckligt länge för att en ny person i ledningen för regeringen kan göra en betydelsefull politisk insats.

Högern måste nu pressa fram reformer i nationalförsamlingen redan under våren för att inte få en stämpel på sig som förlorare. Det gäller framförallt att driva igenom den pensionsreform som kommer att försämra för fransmännen men som är nödvändig för att inte ytterligare spä på budgetunderskottet. Högern har också investerat så mycket prestige i att få den frågan i hamn att det är politiskt alldeles nödvändigt att få fram ett beslut före sommaren.

Nationella fronten har gjort framsteg i valet. I genomsnitt röstade 17,5 procent av väljarna på detta parti, en klar ökning från valen 2007. Sarkozys idé om att låta en folklig debatt om den nationella identiteten i vinter bli ett sätt att hindra Le Pen från att stärka sin position i valet har helt misslyckats. Han och UMP har istället släppt in det högerextrema partiet i de politiska finrummen igen.

I Frankrike är politiskt maktspel en verksamhet som de flesta  fransmän ägnar mycket tid åt att analysera. Detta regionala val har höjt den politiska temperaturen åtskilliga grader. Spekulationerna är igång om Sarkozys ställning och om vänstern kanske ändå har en chans att komma tillbaka till makten. På denna blogg lär jag få många tillfällen att återkomma till det. Och vem blir i så fall Sarkozys utmanare i nästa presidentval? Aubry sitter just nu säkert men ikväll var den en av de nya presidenterna i regionerna som drog till sig särskilt uppmärksamhet. Hon blev återvald. Hon slog alla sina konkurrenter när det gäller röstövervikt och vann med 61 procent av rösterna i sin region, Poitou. Det handlar förstås om Ségolène Royal. Hungrigare än någonsin att en andra gång  bli vänsterns presidentkandidat. Qui vivra, verra!

Leave a Reply

Your email address will not be published.