Eva Joly i skymundan

Eva Joly i skymundan 150 150 Tomas Lindbom

Det går inte bra för Eva Joly i den franska valrörelsen. De gröna har omhuldats några år men med henne vid rodret har det tagit stopp. Eller så faller hon av samma skäl som så många andra som inte tillhör socialisterna eller UMP. Det gäller att vara en av två huvudkandidater i ett valsystem med majoritetsval.

Hon är stel och spänd. Hon är hård och okuvlig. Hon har en lustig norsk accent som alla vill härma. Det är sällan någon säger något positivt om denna norskfödda jurist som tidigare i sin karriär firade sådana triumfer också offentligt för sina insatser som åklagare i viktiga rättegångar mot maktmissbruk i Frankrike. Nu är det slut med det roliga och en av hennes kampanjmakare förklarar motståndet mot henne med att franska folket är rädda för jurister.

Staben runt Eva Joly sliter sitt hår över låga opinionssiffror. Hon ligger nu runt 4 procent och det är långt under de grönas ambitioner. Partiet har tvärtom varit framgångsrikt de senaste åren och har i lokala val hotat socialistpartiet i staden Paris. Unga radikala medelklassväljare i storstad lämnar socialisterna för de gröna precis som i Sverige. Men Eva Joly verkar inte kunna rida på den vågen. Tvärtom.

Reaktionen från franska folket kan nog förklaras både med hennes peronlighet som är föga insmickrande och hennes ställningstaganden. I det senare fallet positionerar hon sig klart och tydligt för ett alternativt perspektiv på samhället och det är fortfarande inte särskilt gångbart i Frankrike. Ett land som fortfarande litar på sin industri för att rädda välfärden och där 75 procent av energiförsörjningen kommer från kärnkraften är det svårt att som Joly försöka få gehör för en omedelbar övergång till alternativa energikällor.

Hon talar också om ett annat samhälle. I en intervju nyligen i Le Monde säger Eva Joly: “Den traditionella vänstern säger att krisen är ett konjunkturproblem. Vi säger att det är en fråga om civilisationsmodell. Vi måste ta oss ur produktivismen som far illa med människorna på vår planet.”

Eva Joly uttalar sin civilisationskritik när de franska väljarna klagar över sämre tider materiellt. Sarkozy och Hollande vill båda – med olika argument – övertyga väljarna om att det går att öka köpkraften och minska arbetslösheten med mer produktion och det är argument som människor känner igen och vill tro på.

Eva Jolys kris är också en grön kris i en del av världen som inte orkar se att problemen inte bara ligger i dålig förmåga att hantera de traditionella ekonomiska styrinstrumenten. Det ska nog till bättre ekonomiska tider eller större medvetenhet om miljökrisens konsekvenser för att Eva Joly ska få vind i seglen. Och en sådan förändring sker knappast under 2012.

Leave a Reply

Your email address will not be published.