Två val i Frankrike nästa år

Två val i Frankrike nästa år 150 150 Tomas Lindbom

Frankrike har val nästan varje år. Under 2014 genomfördes val till de 36 000 kommunerna runt om i landet och till Europaparlamentet. Nästa år, 2015, genomförs val till departementen i mars och till regionerna i december.

De två valen är av flera skäl emotsedda med stor spänning. Dels därför att regeringen ämnar trumfa igenom en reform som minskar antalet regioner från 22 till 13. Valen till regionerna skulle ha genomförts samtidigt som valen till departementen men regeringen vill alltså hinna med ett beslut i parlamentets båda hus, nationalförsamlingen och senaten, innan valen till regionerna genomförs. Dels blir dessa båda val ännu en mätare på hur de olika partiernas ställning ser ut i folkopinionen.

Francois Hollande har velat genomföra en territorialreform under sin första presidentperiod. Främst har han satsat på att minska antalet regioner för att effektivisera och spara pengar. Nu ligger ett regeringsförslag för omröstning i början av nästa år. Premiärminister Manuel Valls presenterade förslaget för en kort tid sedan. Regionerna är förmodligen redan och kommer i än högre grad att bli den starkaste enheten utanför staten i det franska offentliga demokratiska strukturen. Ett antal regioner slås samman enligt förslaget. På papperet ser sammanslagningarna logiska ut. De flesta regioner utanför Ile de France, som är området runt Paris, blir relativt jämnstora vad gäller både BNP och befolkning. Bara Korsika sticker ut som en riktigt liten region med endast 0,5 procent av landets befolkning. Annars pendlar de flesta regioner mellan 5 och 9 procent av befolkningen. Ile de France däremot har 18,6 procent av landets invånare inom sin region och en BNP på 30 procent. Området runt Lyon (Auvergne-Rhône-Alpes) är tvåa med en befolkningsandel på 12,1 procent och 11,6 procent av BNP i landet.

I princip är alla politiska partier förespråkare för en regionalreform mot färre enheter. Naturligtvis leder ändå förslaget till en rad protester. Den framträdande socialisten Martine Aubry som inte fått någon plats i Hollandes regering – enkelt uttryckt så hatar de varandra –  går nu till storms mot sammanslagningen av två regioner i norr. Hon är själv borgmästare i Lille och den starkaste profilen i PS i norra Frankrike.

Förslaget om tretton regioner har ändå lyckats passera nationalförsamlingen utan ändringar och nu står striden istället om vilken stad som ska vara huvudort för respektive region och namn på dessa regioner. Den striden har Hollande och hans premiärminister klokt nog överlämnat åt respektive regionstyrelser. De tvår alltså sina händer och hoppas nu bara att regionerna kan komma överens om dessa tvistefrågor före valen i december nästa år.

Före valet till regionerna sker alltså ett val till de 101 departementen redan i mars. Francois Hollande önskade före valet att han kunde genomföra också en reform av departementen. Dessa är en kvarleva från revolutionsåren 1789-90 och har fått en alltmer begränsad roll. Det är emellertid svårt att reformera i Frankrike om nu någon blir förvånad över det konstaterandet. Så ock med ett förslag om att upplösa departementen. Hollande har därför av taktiska skäl valt att vänta med den reformen.

Det blir samtidigt intressant att se utfallet rent politiskt av dessa val. De infaller två år före nästa presidentval. Enligt uppgifter i dagens Le Monde leder nu Nationella fronten enligt en färsk opinionsundersökning som ställt frågan om partisympatier inför valet till departementen i mars. FN har uppnått 28 procent i denna undersökning. På andra plats kommer högerpartiet UMP med 25 procent och därefter Socialistpartiet på 17 procent.

Problemen för FN är snarare angenäma än negativa. Det går så bra för FN att partiet har problem med att få fram kandidater till alla departementala och regionala styrelser. Bara en liten smolk i glädjebägaren kan skönjas. Ett annat högerextremt parti konkurrerar med FN i valet till ett departement, Vaucluse, i sydöstra Frankrike. Vaucluse är ett verkligt fäste för högerextrema. Marine Le Pens systerdotter, Marion Maréchal Le Pen segrade i denna valkrets i valet till nationalförsamlingen i maj-juni 2012 och är en av två ledamöter som representerar detta parti i den direktvalda kammaren i det franska parlamentet. Möjligen kan uppkomsten av ett konkurrerande parti på yttersta högerkanten göra att FN inte går vidare till den andra valomgången. Osvuret är bäst.

De båda valen 2015 blir intressanta värdemätare inför det stora slaget 2017. En bedömning utifrån läget i slutet av 2014 är att FN gör ett bra val, särskilt i de regionala valen som är delvis proportionella. UMP kommer sannolikt att klara sig hyggligt medan Socialistpartiet under alla omständigheter kommer att förlora de flesta av de många platser i motsvarande val som genomfördes under den tid då Sarkozy var president. Det är alltså bara att räkna med nya kallsupar för Francois Hollande. Ökad spänning inom Parti Socialiste och en fortsatt högerkantring i Frankrike, förmodligen mot det extrema hållet.

2 comments
  • Tomas Lindbom

    Hej Anita!
    Jag har förstått av ekonomer som jag lyssnat till att euron påverkas av ekonomins ställning i ett visst land. Det finns ju en stor skillnad mellan länder som Grekland och Tyskland men också mellan Frankrike och Tyskland. Vad händer t ex om ett land som Frankrike skulle lämna EU-zonen. Deras euro är mindre värd i det ögonblicket. Landet måste devalvera kraftigt, tror många ekonomer. På ytan ser euron likadan ut i alla länder men inte om man tittar på vilket fundament den vilar på Där skiljer det sig avsevärt, bland annat till Frankrikes nackdel

Leave a Reply

Your email address will not be published.