Macron filosofisk i första stora tv-intervjun

Macron filosofisk i första stora tv-intervjun 150 150 Tomas Lindbom

Ikväll söndag kl 20: En timslång intervju med Emmanuel Macron i tf 1, den stora privata tv-kanalen i Frankrike. Tre journalister ville ställa frågor om presidentrollen, om ekonomi och de internationella frågorna. Svaren var långa. Abstraktionsnivån var hög. För en idéintresserad tittare var det himmelriket. För den som vill ha besked i sakfrågor av mer begränsat intresse. Och för de tre journalisterna var det, som David Pujadas sa, frustrerande. Macron talade länge, mycket länge, om varje fråga. Sjuttio minuter var kort tid och  det förberedda blocket om utrikespolitik behandlades på två minuter.

Jag går igenom mina anteckningar från  intervjun och fram tonar bilden av en president med en klar ideologi, tydliga visioner och en nästan övernaturlig tro på sin egen förmåga att förändra nationen Frankrike  “Se, vad jag har uträttat under fem månader!” sa han i slutet av intervjun och så räknade han upp sina framgångar. Reformerna inom arbetsrätten och en helt annan roll för Frankrike i världen. Han sa sig tjäna hela folket och allt handlar om att ge medborgarna en trygghet i sina liv. Denna trygghet går genom liberala förändringar på det ekonomiska området, en aktiv Europapolitik och en starkare närvaro på det internationella planet.

Egentligen sa han, konkret sett, inte så mycket nytt. Han var ändå tydlig med att en minskad arbetslöshet måste gå genom ökat stöd för företagen och en utvecklad social dialog i företagen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Han menade också att ingenting kommer att förbättras utan en helt annan politik när det gäller utbildning i skolorna men framför allt ett livslångt lärande. Som han sa i intervjun: “Människor ska ges verktyg för att kunna lämna företag och branscher som inte längre är livskraftiga på en föränderlig arbetsmarknad och bli anställningsbara i företag som har framtiden för sig.” Sannolikt är han här mer radikal än någon tidigare president vågat vara. Det är oerhört svårt att sammanfläta begreppen mobilitet och framgång i franskt medvetande. Ja, ännu svårare att få gehör för tanken att trygghet på arbetsmarknaden handlar om ständig förändring. Macron sökte i kvällens intervju att på ett pedagogiskt sätt förklara sin syn arbetsmarknad och tillväxt

Macron uppehöll sig också mycket vid anklagelsen om att han skulle vara “de rikas president” som särskilt den yttersta vänstern och den yttersta högern ständigt påstår. Macron försvarade sig även här med argumentet att han satsar hårt på utbildning, inte minst för de unga barnen och för arbetslösa. Macron talar mindre om begreppen rika och fattiga och mer om utbildade och outbildade. Det är genom utbildning som klyftorna ska minska, som avståndet mellan elit och folk ska krympa.

Emmanuel Macaron lär inte ha vunnit många nya väljare genom sitt framträdande ikväll. Många tittare kände nog ett visst främlingskap för hans långa filosofiska resonemang och för andra är och förblir han elitens president. Samtidigt kan han i sin ambition att förklara sin politik väcka respekt, även utanför de väljargrupper där han har stöd. Han imponerar också genom sin intellektuella briljans. Han ger intryck av att ha en vilja av stål och viker inte en tum från sina politiska  principer. Han framstår också som en rättmätig ledare för en nation som gör anspråk på att vara en stormakt. Det senare uppskattas av en stor del av det franska folket.

Leave a Reply

Your email address will not be published.