Våldtäkt och incest

Våldtäkt och incest 150 150 Tomas Lindbom

Han heter Olivier Duhamel. Han är en man som fyllt sjuttio år men fortfarande är aktiv i yrkeslivet. Tills för några dagar sedan. En man som varit Europaparlamentariker, innehaft höga statliga poster och spelade en opinionsbildande roll i media. Hans far var för övrigt minister under några år i början av 1970-talet. Som sagt: det slutade tvärt häromdagen när tidningarna L´Obs och Le Monde släppte nyheten. Under ett par år i slutet av 1980-talet utsatte han sin styvson på 13-14 år för upprepade våldtäkter av incestuös natur. Pojkens tvillingsyster, Camille Kouchner publicerar i dagarna boken La familia grande som skildrar dessa övergrepp.

Tvillingarnas mamma var romanförfattaren Evelyne Pisier i äktenskapet med Bernard Kouchner, grundare av Läkare utan gränser och bland annat utrikesminister i Nicolas Sarkozys regering och gift med en av Frankrikes mest uppburna tv-journalist, Christine Ockrent. Duhamel ingick först äktenskap med Leila Murat, en kvinna i nedstigande led från en fransk 1800-talsprins. Leilas kusin var för övrigt några år i sin ungdom  gift med  en framträdande minister under femte republiken, Albin Chalandon. Den senare blev därefter sambo med Catherine Nay, en välkänd journalist som bland annat skrivit en stor biografi om Nicolas Sarkozy. Duhamels andra äktenskap ingicks alltså med Evelyne Pisier. Pisiers båda föräldrar tog sina liv i slutet av 1980-talet under den period när hennes makes övergrepp pågick och hon själv sjönk ner i svår alkoholism.

Olivier Duhamel har varit en uppburen man i den parisiska intellektuella societeten, ett sammanhang som du inte erövrar utan snarare föds in i. Som ett träd med olika grenar men med samma stam. Olika världar knyts samman; media, politik, kultur och litteratur. Många politiker är också advokater. Duhamel vigdes till den tjänsten sent i livet, 2010.

Olivier Duhamels övergrepp lär enligt uppgifter som nu framkommer ha varit kända i ett antal år inom släkten och i de kretsar som fanns runt honom. Diskretionen var ändå viktigare. Låt de smärtsamma hemligheterna skyddas bakom de tunga gardinerna i de stora innerstadsvåningarna i Paris. Nu har emellertid en åklagare startat en undersökning av fallet. Duhamel har lämnat alla sina uppdrag och dragit sig bort från offentligheten.

Finns det anledning att beröra detta? Är det inte bara en fråga för familjen och de närmaste? Sannolikt hade aldrig frågan tvingats upp på bordet och givit den utsatta pojken någon form av upprättelse om inte hans syster givit offentlighet år övergreppen med sin bok, även om vi måste vara medvetna om att ingen dom ännu fallit. Det är en aspekt på saken.

Den andra aspekten är hur affären ger en bild av den franska överheten som leder till eftertanke. Som sagt, denna överhet sluter sig i familjer, släkter och grupperingar som också interagerar med andra liknande konstellationer. Femte republiken har som en av sina grundprinciper att alla har samma chans. Skolan är likvärdig oavsett var du bor i landet. I huvudsak ska du inte behöva betala för din utbildning, inte ens för de bästa elitskolorna. Emmanuel Macron är en av dem som ivrigast pläderar för att den femte republiken ska vara jämlik i starten. Men hur är detta möjligt när Paris mäktigaste klaner ständigt väver sina nät som spindlarna? Hur ska pojken eller flickan från en annan stad i Frankrike nå till topposter inom politik eller media. Spindelnätets trådar är bara givna vissa. Och allra minst: hur ska invandrarna från kolonierna och andra länder som bor i de utsatta förorterna ta sig fram till de tunga positionerna i yrkeslivet?

Frankrike är inte unikt. Nepotism finns i alla samhällen. Men Frankrike är ett land som odlar exklusiviteten, det raffinerade, det exkluderande som jag föreställer mig att få andra länder når upp till. Språket är centralt. En minsta osäkerhet på konjunktiven avslöjar dig och för dig ut i periferin. En dialekt är illa. Osäkerhet kring seder och bruk. Kanske något som inte stämmer i klädseln. Det är mycket mer än kompetens som måste stämma för att få ta plats i ”Paris gentila salar”.

Paris är en rolig stad om du accepterar din position utifrån den miljö där du är sprungen. Välkommen att göra ett kort besök på ett trappsteg eller två ovanför din av naturen givna placering. Men sedan får du stiga ner till din lägre position igen. Republiken må ha stolta paroller om jämlikhet men verkligheten är grymmare.

Olivier Duhamel skyddades av sin kast i över trettio år. Nu har styvdottern som naturligtvis har samma sociala säkerhet som de andra i överklassen avslöjat styvpappan. Mot sådant kan ingen värja sig och det är tragiskt för Olivier Duhamel. Han måste ändå ta sitt ansvar. Hans övergrepp mot styvsonen har säkert åsamkat den senare betydande psykologisk smärta. Men fallet är brutalt. Han delar det med en del andra i den franska överklassen. Det finns anledning att också reflektera över varför det är på det viset.

 

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published.