Mélenchon en fara för landet

Mélenchon en fara för landet 150 150 Tomas Lindbom

Hela 71 procent av franska folket anser att vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon är en fara för landet. Det är en uppseendeväckande hög siffra och den är en följd av flera års minst sagt provocerande uttalanden som denne politiker gjort i olika offentliga sammanhang.

Jean-Luc Mélenchon har en lång karriär inom fransk politik. Han var under några år strax före millennieskiftet minister i en socialistisk regering. På den tiden var han medlem i Socialistpartiet men tillhörde dess uttalade vänsterflygel. Han var framför allt trogen François Mitterrand som ju faktiskt är den enda riktigt framgångsrika och karismatiska vänsterledaren under den så kallade femte republiken, skapad av General de Gaulle 1958.

Socialistpartiet var sena att anpassa sig till marknadsekonomins idéer men tillräckligt mycket för att Mélenchon så småningom skulle lämna partiet och bilda ett traditionellt vänsterparti i koalition med kommunisterna och med fokus på sociala och ekonomiska frågor ur ett klassperspektiv. Han ställde då också upp för första gången som presidentkandidat (2012) och fick drygt 11 procent av rösterna i första valomgången. Till presidentvalet 2017 hade han skapat en rörelse av mer anarkiserande slag, La France Insoumise (LFI). Med denna rörelse i ryggen blev framgångarna större, 19,6 procent för att i det senaste valet, 2022, uppnå 22 procent och definitivt bli en av de ledande politikerna i det franska samhället.

Mélenchon har under alla år varit en stridbar politiker. Han har alltid tillhört den radikala vänstern. Han har emellertid undergått förändringar i sina uppfattningar. Han uppfattades länge som en mer klassisk socialist med en revolutionär retorik men samtidigt trogen den franska republikens idéer. Han blev aldrig kommunist i meningen att vilja störta det kapitalistiska samhället och upprätta ett proletariatets diktatur.

På senare år, som ledare för La France Insoumise, har han moderniserat sin åskådning. Han har tonat ner marxismen, fört in ett ekologiskt tänkande, fört fram antirasistiska idéer och även, antagligen mot sin innersta övertygelse, anammat det som slarvigt brukar kallas wokeismen. LFI är i dag ett parti som samlar alla delar av den nya postmoderna vänstern och som i hög grad stöder sig på den muslimska befolkningen i utsatta förortsområden. I senaste presidentvalet fick Mélenchon 69 procent av franska muslimers röster. Då ska man veta att denna väljarkategori inte röstar i särskilt stor utsträckning.

Länge har han seglat i medvind om än inte nått fram till positionen som förste utmanare till Emmanuel Macron. Marine Le Pen har haft ett starkare stöd i väljarkåren än han. Nu har frågan om hans hårda retorik, utmanande uttalanden och provokationer i olika frågor fått vinden att vändas mot honom. Det senaste är anklagelser om antisemitism. Hans försök att blidka den muslimska väljarkåren har drivit honom att ursäkta Hamas attacker på Israel. Många menar att bakom detta ligger ren antisemitism.

När franska folket i hög grad vänder sig ifrån Mélenchon rör det sig förstås främst om de väljare som aldrig röstat på honom men deras motvilja mot honom har ökat kraftigt. Hans senaste uttalanden om kriget i Mellanöstern påverkar inte minst samarbetet med de andra tre vänsterpartierna i koalitionen Nupes som hade framgångar i förra årets val till nationalförsamlingen.

Det är möjligt att Mélenchon rider ut även denna storm men han börjar bli till åren. Han har kronprinsar och kronprinsessor i LFI som otåligt trampar bakom honom och vill ha mer makt. Socialistpartiet tycker inte om hans Mellanösternpolitik och ett alltför stort mummel i befolkningen om att han är skadlig för landet kan bli för problematiskt även för en överlevare som Mélenchon.

Leave a Reply

Your email address will not be published.