Kommunerna i konflikt med regeringen

Kommunerna i konflikt med regeringen 150 150 Tomas Lindbom

Denna vinter blir betydligt tuffare för Francois Hollande och hans regering än den förra. Till alla andra grupper som gör uppror sällar sig också nu kommunerna med sina borgmästare. Och det är dags för val till kommunerna redan i mars nästa år.

Frankrikes kommundagar genomfördes i veckan i Paris. Det var inga glada miner bland borgmästarna som kommit från hela Frankrike för att mötas och diskutera kommunala spörsmål och kommunernas relation till staten. Missnöjet är stort med regeringen som skär ner på de kommunala anslagen samtidigt som den lägger reformförslag som kostar kommunerna pengar.

Den stora konfliktfrågan är nu den fråga som handlar om en utvidgning av skolveckan för de mindre barnen – lektionstimmar på onsdag förmiddag. Regeringen och dess utbildningsminister Vincent Peillon har konstaterat att de franska barnen har kortare skolvecka jämfört med de flesta grannländer. Skolan ska prioriteras, lovade Francois Hollande redan i valrörelsen 2012. Åtstramningar måste ske på alla områden utom skola och rättssäkerhet, har han förklarat. Men kommunerna ser att de statliga anslagen minskar och har inte råd med att betala för mer skolpersonal. Ekvationen går inte ihop för dem.

Kommunerna har lite makt i förhållande till staten jämfört med de flesta andra demokratier. Frankrike är sedan sekler ett av Europas mest centraliserade länder. Paris bestämmer och landsorten (la Province) tvingas lyda order.Men samtidigt har kommunerna makt genom sina folkvalda borgmästare. I de större städerna sitter ofta en borgmästare som samtidigt har en tribun eller flera i Paris – som folkvald i parlamentet, som ledamot i partiledningar eller i andra strategiska positioner. När starka kommunpolitiker går samman och ställer krav på staten hotas president och regering. I allmänhet ansluter sig den politiska oppositionen på nationell nivå till alla typer av revolter som uppstår i la Province eller bland missnöjda politiska och fackliga grupper med särintressen.

Francois Hollande har visat brist på kraft när det gäller att stå emot särintressen under sin mandatperiod. Nu senast backade hans regering på förslaget att införa en miljöskatt på transporter efter omfattande demonstrationer bland bönderna i Bretagne. Oppositionen hoppas att även förslaget om fler timmar i skolan ska dras tillbaka. Först anklagas regeringen för att inte lyssna på viktiga folkgruppers rättmätiga krav. När regeringen har lyssnat och dragit tillbaka sitt förslag anklagar oppositionen regeringen för att sakna ryggrad och en konsekvent politisk linje.

I mars nästa år genomförs kommunalval i hela Frankrike. Bedömare anser att striden är het i högst ett hundratal kommuner. Om högern i dessa kommuner kan besegra socialisterna får det konsekvenser också på den nationella nivån. Hundra kommuner kan tyckas vara en liten andel eftersom landet totalt består av 36 000 kommuner. Men de allra flesta är mycket små och borgmästarna i alla dessa småkommuner saknar en politisk etikett. Men i de större städerna är det viktigt om borgmästaren är socialist eller höger – i en del kommuner förstås också kommunist, center eller – tillhörig Nationella fronten.

Högern styr i dag Marseille och Nice men hoppas överta makten från socialisterna i Paris och Lyon. Särskilt Paris är en symbol för hela Frankrike. Socialisterna har styrt sedan början av 2000-talet genom borgmästaren Bertrand Delanoë. Han lämnar nu sin post och det är en helt öppen affär om Anne Hidalgo, för närvarande Delanoës ställföreträdande borgmästare, ska kunna besegra högerns kandidat, den unga, begåvade och urbana Nathalie Kosciusko-Morizet, tidigare miljöminister i Sarkozys regering.

De regerande socialisterna räknar med en svår förlust i kommunalvalen. Opinionssiffrorna pekar entydigt på närmast en jordskredsseger för högern och framgångar för Nationella fronten. Det senare partiet hindras att nå framgångar i paritet med dess faktiska position i väljarmätningarna på grund av att det missgynnas av det rådande majoritetsvalssystemet. Men socialisterna kommer i alla händelser att förlora stort.

Det är mycket värt om Hidalgo kan vinna i Paris. Paris är en medelklasstad som de flesta huvudstäder i Europa men med en stor andel av radikalt tänkande medelklass. Om hon lyckas vinna har socialisterna en chans att kunna återta sina tidigare starka positioner runt om i landet inför presidentvalet 2017. Om hon förlorar tappa partiet även greppet om den urbana medelklassen. Det skulle vara ett svårt bakslag.

Leave a Reply

Your email address will not be published.