Begravningen av Lyhanna

• juni 12, 2026
• Tomas Lindbom
• no comments

I dag på eftermiddagen begravdes den 11-åriga flickan Lyhanna i Fleurance i södra Frankrike. Hon utsattes för ett pedokriminellt brott som skakat om fransmännen och som nu också blir föremål för omfattande diskussioner och utredningar i media men inte minst inom regeringen och rättsväsendet. Jag hänvisar här också till mitt förra inlägg i bloggen.

Det finns all anledning att förstå den upprördhet som uttrycks hos fransmännen. Detta är inte ett enskilt fall utan öppnar för insikter om en total oförmåga hos polis, åklagare och domare att ens komma i närheten av att lösa alla de fall av våldtäkt på barn som förekommit under de senaste åren. Frankrike har en svag representation av jurister som arbetar med denna typ av ärenden, bara en tredjedel av antalet per 100 000 invånare som medianvärde inom EU. Detta är förstås en förklaring till att så många fall förblir olösta och istället hamnar som dokument i ett plåtskåp hos någon myndighetsperson. Detta är en sida av saken. Fallen är så många fler än antalet utredare.

Kritiker menar att allt inte handlar om antal. Det finns de som hävdar att ärendena inte sköts på rätt sätt. Kritiker påstår att hela rättssystemet i Frankrike är ålderdomligt och inte använder moderna redskap och inte processas genom moderna kommunikationskanaler. När advokater kritiserar utredarnas och domstolarnas sätt att driva dessa fall till domar kommer en rad anmärkningar fram. Mycket sker långsamt och omständligt. Det verkar, enligt en advokat i tv, som om inte ens telefonen används i den omfattning som vore rimligt.

Alla regeringar pressas av antalet brott som begås inom alla sektorer. Det sägs från alla presidenter, premiärministrar och justitieministrar att alla brott är prioriterade. När ett vidrigt fall lyfts fram i media kommer den typen av ärenden att lyftas upp tills ett annat fall inom ett annat brottsområden får fokus i tv och tidningar. Då blir den frågan prioriterad.

Arlette Chabot, en erfaren politisk kommentator i en av tv-kanalerna, konstaterade torrt i en sändning att nuvarande regering kommer att föreslå en kraftigt ökad resurstilldelning före nästa presidentval men att den kommer att justeras neråt på grund av partiers olika prioriteringar. Allt pekar på att den här typen av frågor i den politiska processen handlar om pengar när den istället är så mycket mer komplex. Och pengar är dessutom något som den franska staten saknar. Budgetunderskottet ökar ständigt. Den franska krisen som alla talar om är bara till viss del en fråga om en regerings avsaknad av ekonomiska medel.