Kommunalvalen i Frankrike blir en manifestation mot Macron

Kommunalvalen i Frankrike blir en manifestation mot Macron 150 150 Tomas Lindbom

Under två söndagar efter varandra, 15 och 22 mars, genomförs kommunalval i Frankrike. Det största intresset tillmäts förstås de största städerna och i det centralistiska Frankrike talar alla om Paris, även de som bor i andra delar av landet. Kanske deras kommentarer ibland präglas mer av sura kommentarer eller av den bitande ironi som så många fransmän är så skickliga i att formulera. Paris tvingar sig på alla medborgare i landet men alla är inte lika glada för det. Minst sagt!

Kommunalvalen genomförs aldrig vid samma tidpunkt som parlamentsvalen. Det ger dessa lokala val en annan styrka. Samtidigt är det lika säkert att människor samtidigt passar på att uttrycka sitt missnöje med den sittande presidenten och regeringen. Naturligtvis är majoriteten av befolkningen alltid missnöjd med de personer som för tillfället styr landet. Visst, människor gör värderingar av de egna lokalpolitikerna. En bra borgmästare som är uppskattad i sin stad eller by får ofta förnyat förtroende. Men i många kommuner är missnöjet med sittande borgmästare stort eller så har det skett byte av kandidater. Då brukar den nya kandidat som har samma partifärg som presidenten få problem i valet.

En tendens som uppmärksammas av de politiska bedömarna är att alltfler kandidater undviker att skylta med ett partinamn. Det beror på den misstro mot politiska partier som finns i Frankrike. Bara en liten minoritet har förtroende för politiker och för politiska partier. Många lokala kandidater tror att de har större möjlighet att vinna val om det kallar sig oberoende och ger intryck av att vara närmare vanligt folk än en partiapparat.

Majoritetspartiet La République en Marche! existerade inte när kommunalvalen hölls senast. Det gör det svårare att ta sig in i många städer. Samtidigt behöver partiet stöd lokalt för att kunna förbereda en offensiv inför nästa presidentval. Men även här har flera kandidater som står Macron nära valt att framträda med en otydlig partibeteckning. Ibland försöker dessa kandidater både representera LREM och Republikanerna, det vill säga högern. Det har lett till konflikter med partihögkvarteren i respektive parti. Alla partier behöver borgmästare i de stora städerna som öppet deklarerar var de hör hemma.

I kommande inlägg här på bloggen kommer jag att titta närmare på de största städerna. Paris, Lyon och Marseille är viktiga platser där striderna kommer att vara hårda. Nationell samling (RN), Marine Le Pens parti, söker också vinna några större städer. Hennes sambo Louis Aliot kandiderar till exempel i Perpignan som är en stad på närmare 200 000 invånare. Skulle han lyckas vore det en milstolpe på vägen för RN till att bli ett av de största partierna i landet, inte bara väljarmässigt utan också i parlamentariskt inflytande. Den franska konstitutionen med majoritetsval i enmansvalkretsar har effektivt stoppat detta partis framfart hittills.

Leave a Reply

Your email address will not be published.