Baron Noir – tv-serie värd att följa

Baron Noir – tv-serie värd att följa 150 150 Tomas Lindbom

Coronatider och mellandagar. Även jag faller då för tv-serier som jag i allmänhet har svårt att komma igång med, följa eller helt enkelt engagera mig i. Det är väl inget fel på amerikanska serier. Påstår jag något annat lär jag hamna i den moderna civilisationens bakgård. Det dyker ibland upp en och annan fransk serie i de amerikaniserade streamingtjänsterna för film och tv-serier. Lyckligtvis! Baron Noir är en sådan och väldigt fransk. Så fransk att jag undrar om en svensk anglofil kan förstå den.

En del av denna bloggs läsare har förmodligen redan upptäckt den. Serien har ju legat ute ett bra tag på HBO Nordic. För den som inte känner till den finns det skäl att ta ett abonnemang  för att se den. och säga upp det omedelbart därefter. Jag fick tipset av en vän och tittade raskt igenom tre säsonger om det partipolitiska spelet i Frankrike. Spännande och realistiskt på samma gång. Den som följer fransk politik känner igen sig, både i karaktärerna, som ofta påminner starkt om verkliga personer, och innehållet. Den kalkylerande och ofta hänsynslösa kampen om makten i ett land vars valsystem bygger på majoritetsval med fokus på person.

Huvudkaraktären, Philippe Rickwaerts, är en socialistisk politiker ur arbetarklassen och på Socialistpartiets vänsterflygel. Han saknar inte helt politisk övertygelse men är på samma gång helt fixerad vid målet att stiga mot makten. Allt han gör ska gynna saken men saken blir mer han själv än uppfyllandet av politiska mål.

Rickwaerts skapar allianser, slår sönder dem och kämpar vidare. Han finns som typ i Socialistpartiet även om de flesta av dagens företrädare för detta sönderslagna parti snarare är streberaktig medelklass som tar sig uppåt i karriären med diplom från någon eller några av Frankrikes elitskolor. Annars återspeglas verklighetens toppolitiker i flera av de politiker han söker allianser med eller bekämpar. Francois Hollande har lånat drag åt den första presidenten, Francis Laugier som kompromissar och myglar sig bort från makten. Han känns också igen i en av partiledarna för Socialistpartiet, Daniel Kalhenberg, en räddhågsen typ som hela tiden söker taktiskt enkla utvägar ur problemen för att rädda partiet och sig själv. Macron finns också representerad i den andra presidenten, en kvinna. Hon heter i serien Amélie Dorendeu och spelas av Anna Mouglalis, en välkänd ex-modell och skådespelerska. Hon präglas av sin bakgrund i den övre medelklassen. Hon har ett hjärta till vänster eller är det en pacemaker som hon opererat in och även rätt lätt kan plocka ur när det behövs för maktens skull. “Å ena sidan, å andra sidan”, som den nuvarande franska presidenten har sagt ett antal gånger.

Serien visar hur politisk övertygelse till slut bygger på den egna sociala tillhörigheten. Arbetaren, medelklassen, eliten. I dessa grupper går det att hitta den kanske viktigaste grunden och kraften i den politiska inställningen och ambitionen.

En av seriens författare, Eric Benzekri, har ett förflutet som medarbetare hos den nuvarande vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon. Det är en serie skapad av författare med hjärtat till vänster. Mélenchons har stått som förebild i serien till Michel Vidal. Det är de fina dragen hos Mélenchon som präglar Vidal. Den klassiska bildningen och intressanta tankar om politisk filosofi. Däremot saknas andra, mindre sympatiska drag. Den riktige Mélenchon är också tröttsamt egocentrisk och med ett humör som hade varit intressant att exploatera i serien. Som när Mélenchon trycker upp en åklagare mot väggen och av filmbilder att döma tar i det närmaste ett strupgrepp på vederbörande när polisen tar sig in i partiets lokaler för att leta efter redovisningspapper som kan bli bevismaterial i en rättegång. Sådant ägnar sig inte tv-seriens vänsterledare åt. Istället kan man säga att karaktärerna blir alltmer osympatiska ju längre ut mot högerkanten de befinner sig.

Baron Noir ger en suverän bild av fransk politik. Den berättar också på ett relativt verklighetstroget sätt om några av de stora konfliktfrågorna under senare år. Det är skickligt att väva en spännande historia kring levande karaktärer och ett innehåll som lär oss mycket om detta lands politiska liv.

Leave a Reply

Your email address will not be published.