Rekordlågt valdeltagande i franska regionalvalen

Rekordlågt valdeltagande i franska regionalvalen 150 150 Tomas Lindbom

Vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon sa kort efter det att valresultatet från första omgången i regionalvalet presenterades i tv: “Vi bör överväga att inte i fortsättningen godkänna ett val med så lågt valdeltagande.” Aldrig tidigare i modern tid har så få röstberättigade tagit sig till valurnorna. Valdeltagandet nådde inte högre än 33,9 procent. Två av tre fransmän stannade hemma.

Valdeltagandet blir förstås det stora ämnet i eftervalsanalyserna som redan börjat. De partier som klarat sig bra ser ändå resultaten i valet som en seger för dem. Förlorarna i tv:s valstudio skyllde på det låga valdeltagandet. Representanten för ett av opinionsinstituten, Ipsos, satt i samma studio och såg ut som en skamsen hund. Hans och andra instituts förutsägelser pekade i en helt annan riktning än resultatet. De hade inte heller förutsett att endast var tredje väljare valde att rösta.

Det är känt sedan tidigare att röstviljan fortfarande är relativt hög vid presidentval där det går att få kring 80 procents deltagande. Men i de andra valen, särskilt de som gäller regionala val och EU-val ligger siffran snarare kring 50 procent eller en bit under. En del bedömare menar att orsaken är att nationen utlyser för många val. Varje val är dessutom indelat i två omgångar, två söndagar i rad. Nästa söndag kommer alltså  väljarna att kallas till urnorna på nytt. Då ska de kandidater som fick mer än tio procent i dagens val göra upp om vem som blir det ledande partiet i varje region.

En annan förklaring till det låga valdeltagandet kan vara att en stor del av väljarkåren engagerar sig i lokala val först när behovet finns att visa sitt missnöje med den sittande presidenten och mot makten i Paris. Och efter pandemin har Macron som president haft ganska bra opinionssiffror. Det har helt enkelt under det senaste året inte funnits så många politiska tvisteämnen för väljarna att reta upp sig på. Därför stannade fler hemma än vanligt.

Republikanerna gjorde ett bra val i dag. Räknat på hela nationen fick de 27 procent och kom långt före Nationell samling med 19. Socialistpartiet gjorde förhållandevis bra ifrån sig – betydligt bättre än dess ställning i mätningar om presidentval och val till nationalförsamlingen. Däremot lyckades Det okuvade Frankrike (vänsterpartiet LFI som också bygger sina kampanjer på missnöje med sittande president och regering)  inte komma upp ens till fem procent.

Anmärkningsvärt är förstås  att Nationell samling uppvisar ett så svagt valresultat, över tio procents minskning i vissa regioner jämfört med regionalvalen 2015. Det borde väcka oro hos partiledningen och stämmer inte med mätningarna före valet. Delvis beror det säkerligen på det låga valdeltagandet. Det här blev inget val där deras väljare kände behov av att uttrycka sitt missnöje. Omvänt har Republikanerna sin styrka i en medelklass, i högre grad äldre personer, som alltid röstar.

Nationell samling hade hoppats på en eller ett par regioner. Nu lär partiet inte få någon. Macrons parti LREM gjorde ånyo ett dåligt lokalval. Det lär inte heller vinna någon region. Istället delas landet upp mellan Republikanerna och Socialistpartiet, de senare delvis med stöd av de gröna. Allt avgörs nästa söndag i den andra valomgången men kvällens resultat pekar på att de gamla klassiska partierna går segrande ur striden.

En sak är klar: Det går över huvud taget inte att dra några slutsatser av regionalvalen när vi ska bedöma hur det kommer att gå i nästa års presidentval. Macron är besviken ikväll men hans chanser att vinna nästa år har inte minskat och det gäller sannolikt också Marine Le Pens roll som utmanare. Möjligen visade detta valresultat att Republikanerna skulle kunna lansera en stark kandidat till nästa års presidentval. Vem det blir är omöjligt att säga i dag men någon av partiets tronpretendenter skulle kunna lägga sig i striden om vem som ska styra landet åren 2022-2027.

 

Leave a Reply

Your email address will not be published.