Landet med en osynlig regering

• maj 27, 2026
• Tomas Lindbom
• no comments

Efter valet till EU-parlamentet våren 2024 hände något i fransk politik. Presidenten utlyste nyval till nationalförsamlingen och förlorade i det valet alla möjligheter att vara en aktör av betydelse på det inrikespolitiska planet. Valet ledde till att ledamöterna i den nyvalda församlingen delades upp i tre lika stora grupperingar; vänstern, mitten och ytterhögern. Macron förlorade förmågan att genom sin regering driva igenom reformer i parlamentet och han avverkade två nya premiärministrar på kort tid. Den tredje, Sébastien Lecornu, har suttit längre och sitter fortfarande kvar men utan någon som helst förmåga att reformera landet.

Lecornu lyckades med viss försening in på det nya året genomdriva en budget för 2026 men denna budget blev en kompromiss av sällan skådat slag. De besparingar som krävdes för att åtminstone bromsa budgetunderskottet genomfördes aldrig. Nu ägnar sig Lecornu åt att driva en fråga som rör rätten till dödshjälp. Det är i ock för sig en viktig fråga men knappast av stor dignitet i den politiska striden mellan de olika blocken utan snarare en fråga där det förtroendevalda röstar efter sitt samvete.

Regeringen är mer anonym än på länge. Premiärministern är säkert duglig men har en blek framtoning och är något så ovanligt som en ledande politiker utan ambition att bli president. Frankrike lider av stora problem, inte minst ekonomiska. Arbetslösheten stiger men framför allt är budgetunderskottet allt mer skrämmande i sin storlek. Migrationsfrågan klyver befolkningen liksom rättsfrågorna. Polariseringen ökar mellan vänster och höger och mellan olika befolkningsgrupper. Ett splittrat land med några stora grupperingar som inbördes tänker helt olika. En stor grupp av vänsterväljare, inte minst muslimska invandrare, som upplever att de befinner sig i ett utanförskap. En stor grupp som fångats upp av Nationell Samling i städer och byar runt om i landet och som anser att lag och ordning och försvar för det traditionella Frankrike är de viktigaste ämnena inför det kommande presidentvalet. Slutligen en övre medelklass, främst i storstäderna, som i huvudsak röstar på mittenpartier och som tänker mer globalt, mer marknadsekonomiskt och även engagerar sig i de gröna frågorna.

Nationalförsamlingen har efter nyvalet 2024 delats in i tre grupperingar. Dessa motsvaras i hög grad av läget bland väljarna i dag. Hur ska då en president som väljs 2027 samla ett folk som är så splittrat? Det blir en av de avgörande frågor som kommer att sysselsätta politiska kommentatorer och partiernas spinndoktorer under det närmaste året. Fram till dess får Frankrike antagligen leva med en president och en regering som inte förmår agera, inte förmår genomföra betydelsefulla förändringar i landet.