President Giscard d´Estaing är död

President Giscard d´Estaing är död 150 150 Tomas Lindbom

Den tredje presidenten av åtta i den femte republiken, Valéry Giscard d´Estaing, har dött i sviterna av covid -19 i en ålder av 94 år. Han är känd för att ha genomdrivit några moderna reformer som en liberalisering av abort- och skilsmässolagstiftningen. Han såg också till att rösträttsåldern sänktes. Giscard d´Estaing skapade partiet UDF som länge framstod som den moderata och liberala borgerlighetens parti i ett land där högern på den tiden präglades av den socialkonservatism som bar General de Gaulles värderingar.

Jag anar att svenskar i allmänhet har rätt dunkla begrepp om vem Valéry Giscard d´Estaing var. Han satt också bara en presidentperiod. Han valdes 1974 i en andra valomgång mot socialistledaren Francois Mitterrand. Valet utlystes sedan den tidigare presidenten Georges Pompidou avlidit under sin mandatperiod. Pompidou var gaullist och under flera år premiärminister hos General de Gaulle. Giscard d´Estaing stod 1974 som företrädare för en modernare höger. Han var en genuin aristokrat, helt främmande för det folkliga i landet men hittade reformer som också intresserade delar av den yngre borgerligheten och inte minst kvinnor. Han blev en exponent för en modernitet som saknades hos de gamla gaullisterna.

Giscard d´Estaings modernitet tog sig också närmast löjeväckande inslag när han till exempel lät arrangera hembesök i så kallade vanliga familjer och sågs på bild äta middag hos dem. Artistokraten som sannolikt mest kände till måltider i vackra salonger med maträtterna upplagda på silverfat skulle nu tränga ner sig vid ett trångt matbord hos Monsieur och Madame Dupont i någon trist Parisförort. Han ökade sannolikt inte sin popularitet i folkliga kretsar genom detta PR-trick.

Giscard d´Estaing var en skicklig finansminister under de Gaulles era men hade oturen att hamna mitt i oljekrisen på 1970-talet. Arbetslösheten ökade och för första gången sedan femtiotalet försämrades ekonomin i landet. Han blev straffad för detta när han i valet 1981 ånyo ställdes mot Francois Mitterrand i den andra valomgången. Socialistledaren vann  denna gång och Giscard, som han kallades, fick avgå.

Under alla åren efter avgången som president har Giscard ägnat sig åt främst Europapolitik och varit en stark aktör för ett fördjupat europeiskt samarbete. Hans parti, UDF, har levt vidare tills för några år sedan, utan närmare stöd från honom. Det är inte fel att jämföra Emmanuel Macron med Giscard d´Estaing. Båda har liberala drag. Båda är engagerade européer. Båda har också varit finansministrar innan de blev presidenter och deras parlamentariska underlag före de respektive valsegrarna har också varit tunt eller, i Macrons fall, obefintligt. Både Giscard och Macron har uppfattats som antifolkliga eller i varje fall okänsliga för vanliga människors vardag. Men båda har varit och är briljanta hjärnor. De företräder i högsta grad den politiska elit som är så utmärkande för det franska statslivet, framodlade i de så kallade elitskolorna dit bara ett fåtal äger inträde varje år.

1 comment
  • Leif Mohlin

    7 år som president är en lång period. Så man vande sig med Giscard D’Estaing när jag växte upp. De där åren känns ju i perspektiv oändligt långa. Minns någon rätt fånig konsert i Kongresspalatset som skulle övervaras av Presidenten och Hans fru. Mitt bestående intryck var det vi kallar pompa och ståt. Milde tid tänkte jag ngn gång våren -78. Men nu som mera vuxen kan man ju se att det verkligen inte var en dummkng i en ekonomiskt svår tid. Läser just nu Assar Lindbäcks memoarer och utmaningarna på 70-talet var ju inte lätta. Spännande tid onekligen och man får en känsla nu när man ser tillbaka på tiden att Giscard d’Estaing var en intressant politisk karaktär som var oväntat bred i din politiska repertoar för att vara en politiker i den annars så dualistiska femte republiken. Fast å andra sidan, inte tänkte jag på honom som ngt annat än höger när jag var 19-20 kring 77-78.

Leave a Reply

Your email address will not be published.