Sarkozy dömd till fem års fängelse

• september 26, 2025
• Tomas Lindbom
• no comments

Det råder en gammal konflikt mellan juridik och politik i Frankrike. Den visar sig öppet när nu landets förre president Nicolas Sarkozy i den lägre rättsinstansen igår dömdes till fem års fängelse för inblandning i den affär som rör Sarkozy och hans eventuellt kriminella förehavanden med Libyens förre ledare Muammar Khadaffi. Affären gäller misstänkt ekonomiskt stöd från den libyske ledaren till Sarkozy inför hans presidentvalskampanj 2007 i utbyte mot att Sarkozy skulle hjälpa honom i att få en starkare position på den världspolitiska scenen.

Denna affär är svår att bena ut för en utomstående. Det visar också den stora debatt som igår kväll utbröt i alla franska medier. Föga förvånansvärt öppnade domstolens beslut för hätska ordväxlingar mellan företrädare för vänstern respektive högern. Vänstern konstaterade, inte sällan med förtjusning och med ironiska kommentarer, att Sarkozy nu får smaka på den rättsordning som gäller i Frankrike. Alla är lika inför lagen, konstaterade bland andra De grönas ledare Marine Tondelier. Vänstern har också i sina kommentarer lyft det faktum att parlamentet för några år sedan ändrat lagstiftningen. Den har riktat in sig på att skärpa straffen för det som skulle kunna innebära hårdare tag mot gängbrottsligheten genom att frihetsberöva dömda innan de har tillfälle att överklaga en dom. Det som gäller för andra brottslingar måste också gälla för en brottsling som Sarkozy, även om han varit nationens president.

Högern, och inte minst företrädare för Sarkozys eget parti, upprörs över främst två perspektiv kring beslutet. Dels menar de att det är upprörande att frihetsberöva Sarkozy innan han får möjligheten att överklaga domen. Domen är nämligen utformad så att expresidenten sannolikt redan om några veckor placeras i fängelse och att processen med ett överklagande först därefter kommer att kunna genomföras.

Försvararna av Sarkozy bland politiker och jurister i den debatt som nu startat med full kraft menar att också själva domen är märklig. I rättens utlåtande konstateras att vissa åtalspunkter inte ligger till grund för beslutet; frågan om korruption och om att ha skaffat sig ekonomiska fördelar. Det har inte gått att bevisa att Sarkozy tagit emot pengar, varken för partiets valrörelse eller för egen personlig del.

Rätten bygger sitt beslut på att Sarkozy haft samröre med brottslingar som agerat i denna affär. Sarkozy kan inte rimligen varit okunnig om detta faktum och det ligger till grund för domen om fem års fängelse. (association de malfaiteurs). Försvararna av Sarkozy i debatten menar att detta orimligen kan leda till en så sträng dom. För andra är det en rimlig tolkning av lagen.

Franska juridiska processer som rör höga politiker har en tendens att utvecklas från stränga till mer lindriga straff. Det är inte säkert att Sarkozy verkligen kommer att krypa in i en fängelsecell redan i mitten av oktober. Nu kommer hans advokater att agera. Det kommer att ske förhandlingar som kan förvandla straffet i ett överklagande till kortare tid och kanske inskränka sig till att expresidenten under en period får bära elektronisk fotboja. Hans relativt höga ålder – 70 år –  kan också leda till strafflindring.

Det finns en ytterligare aspekt på händelsen. Den har lyfts av flera betydande politiska analytiker som Jérôme Jaffré och Henri Guaino. De konstaterar att det råder en form av maktkamp mellan juridiken och politiken och att denna maktkamp på allvar kan hota det franska samhället; den franska republiken som man säger i Frankrike. Juridiken har, menar särskilt Guaino, skaffat sig en form av övertag i beskrivningen av formerna för rättsstaten. Och Jaffré konstaterar att politikerna redan har ett historiskt lågt stöd bland medborgarna och att detta ytterligare kan urholka tron på demokratin.

Vänstern svarar att förtroendet för politikerna bara kan höjas om deras moraliska leverne förbättras. Vänstern kan också luta sig mot det enkla faktum att det på senare tid främst är högerpolitiker som dömts. Förre premiärministern och senare Republikanernas presidentkandidat François Fillon använde skattemedel för att betala sin hustru för jobb som hon inte utförde. Marine Le Pen lät använda offentliga medel avsedda för arbetet i EU-parlamentet till partiet på nationell nivå. Och nu den tidigare högerpresidenten Nicolas Sarkozy med sina olika affärer kring relationen till Khadaffi. Den ende vänsterpolitiker som håller en låg nivå i kritiken av dessa typer av brott är Jean-Luc Mélenchon som själv inom en snar framtid kan dömas. Han är misstänkt för likartat brott som Marine Le Pen i en första instans redan dömts för.