Sarkozy osympatisk men dynamisk
Sarkozy osympatisk men dynamisk 150 150 Tomas Lindbom

Nicolas Sarkozy väcker känslor. I en mätning av undersökningsföretaget IPSOS som Le Monde publicerade igår visar det sig att bara drygt var tredje väljare tycker att han är sympatisk men tre av fyra att han är dynamisk som person. Nästan varannan väljare oroas av hans person och bara var  tredje säger att han verkar ärlig som politiker.

IPSOS har formulerat ett antal påståenden om Sarkozys och hans främste utmanare Francois Hollandes karaktärsdrag  och skillnaderna är påfallande stora. Fram tonar bilden av två skilda politikertyper. Sarkozy är snabbfotad och presidentfähig (han är ju redan president) men oroar genom sin karaktär och är mindre ärlig och uppriktig. Hollande vinner i ärlighet och han uppfattas som betydligt mer sympatisk. Han bedöms däremot inte vara lika dynamisk som sin motståndare.

Det borde oroa Francois Hollande och hans stab att väljarna inte har särskilt stor tilltro till socialistkandidaten när det gäller att framstå som presidentlik. Bara 46 procent tycker att han ger intrycket av att vara en man för Elyséepalatset medan motsvarande siffra för Sarkozy är 66 procent. Hollande har fortfarande en del att bevisa trots att hela hans valkampanj gått ut på att övertyga väljarna om att han är den samlande gestalten i fransk politik.

De senaste dagarna har Sarkozy plockat procent i undersökningarna. Han tar väljare från Marine Le Pen och centerkandidaten Francois Bayrou. Vid intervjuer med de väljare som bytt till Sarkozy visar det sig att Sarkozys statsmannalika sätt att uppträda i samband med dödsskjutningarna i Toulouse imponerar. Centerväljarna anser att trygghet och lag och ordning är viktiga frågor och det har gynnat Sarkozy. Nationella frontens väljare värderar invandringspolitiken högt och i den frågan har Sarkozy fått pluspoäng.

Francois Hollande kan glädja sig åt att han vinner stort över Sarkozy i en fråga. Varannan väljare säger att han förstår dem och deras problem. Bara tre av tio säger att Sarkozy har samma förmåga att sätta sig in i fransmännens situation.

Opinionsinstituten gör nu mätningar i stort sett varje dag men skillnaderna är relativt små över tid. Sarkozy har ökat några procent under mars månad utifrån ett väldigt dåligt utgångsläge. Det gäller den första valomgången. Mätningarna som rör andra valomgången visar på stabilitet. Avståndet till Hollandes fördel ligger kvar kring 54-46 procent. Något enstaka institut har siffran 53.5-46.5 procent.

Nicolas Sarkozy har nu också presenterat sitt ekonomiska program vilket möttes av media med en gäspning. Det är lag och ordning som måste ge den skjuts åt valrörelsen för att Sarkozy ska vända underlaget till seger. För Hollande gäller fortfarande att vara trovärdig i sina löften att förändra de sociala och ekonomiska villkoren för vanliga fransmän och att helst öka sin trovärdighet som presidentlik kandidat.

En intressant kuriositet i mätningen från IPSOS är att i jämförelsen mellan alla kandidaterna i första valomgången är Jean-Luc Mélanchon den kandidat vars uttalanden de senaste veckorna  tilltalar de franska väljarna mest. Han gillas av 45 procent följd av Hollande på 43 och Sarkozy på 29 procent. Mélanchon har tagit folket med storm genom sina engagerade tal runt om i Frankrike och hans hårda attacker mot det franska privilegiesamhället.

En annan, mer bekymmersam iakttagelse gäller Marine Le Pen och väljarnas inställning till henne. Hela 29 procent av alla väljare uppskattar hennes uttalanden de senaste veckorna. Tre av tio fransmän gillar alltså hennes hårda retorik mot muslimerna. Det ska jämföras med de grönas kandidat Eva Joly som bara uppskattas för sina uttalanden av 13 procent.

Valrörelsens återförening
Valrörelsens återförening 150 150 Tomas Lindbom

TGV-tåget mot Rennes igår eftermiddag var sällsynt fullt av politiska journalister. Francois Hollande skulle tala på Parc des Expositions i Bretagnes huvudstad. Det var inte därför alla köpt tågblijett. Anledningen var väldigt speciell. På mötet skulle han framträda på scen med sin exfru Ségolène Royal. En återförening efter fem år av separation och djupa sår både personligt och politiskt.

Det sas att partiarbetarna såg fram emot denna återförening. Det blev en antiklimax. De båda kommer in på scenen under jubel. De ler men Hollande gör det något mer ansträngt. De stannar upp vid rampen medan Hollande vinkar och markerar överhöghet. Sedan vänder han sig om markerar med vänsterarmen att ”nu kan du gå”. Ségolène går – det ser ut som hon travar – mot en trappa som leder ner till publikplatserna och där sitter hon resten av mötet.

Det hade kunnat bli en framgångsrik återförening men Francois Hollande klarade inte av det. Han ogillade märkbart att vara vid sin exfrus sida. Han kunde inte spela spelet. Ségolène kunde det. Hon har säkert minst lika stora skäl att vara besviken på sina barns far. Han träffade en annan kvinna. Han ställde inte upp helhjärtat för henne i valrörelsen 2007. Men hon bar sitt svärd denna kväll för att stötta honom som socialisternas kandidat i presidentvalet 2012.

Jag tror hon stärkte sin position ytterligare bland partiets aktiva. Hollande försvagade förmodligen inte sin. I varje fall inte mer än marginellt. I Frankrike tänker man: Män klarar inte av att hantera den typen av relationer särskilt bra. Och nu är han i alla fall socialistpartiets kandidat. Han får alla de trognas stöd.

En fråga stannar kvar i mitt medvetande: Vad tänkte egentligen deras gemensamma barn om kvällen i Rennes?

Makalösa Mélanchon
Makalösa Mélanchon 150 150 Tomas Lindbom

Jean-Luc Mélanchon är på allas läppar dessa dagar i den franska valrörelsen. Han går framåt i mätningarna, han är en lysande talare och han fyller ett tomrum i den politiska debatten.

Det går trögt för Sarkozy. Hollande står och stampar och verkar snarare ha tappat glöden i valrörelsen. Marine Le Pen förlorar röster. Och den evige tredje mannen, mittenledaren Francois Bayrou, väcker inga andar till liv och är profillös både i idéer och i röstsamlande. Men Jean-Luc Mélanchon går stadigt framåt, nu mellan 12 och 14 procent i väljarmätningarna. Fem procent mer än för en månad sedan. Tuppkammen sväller på denne intellektuella rabulist som fångar sina anhängare med glödande retorik på sin stora valturné över landet.

Jean-Luc Mélanchon representerar en viktig gren av den franska vänstern som förutom de gröna kan delas upp i tre delar; Parti Socialiste, alltmer präglat av socialdemokratiska idéer, den parlamentariska socialismen som inkluderar kommunistpartiet och den revolutionära gren som ser kampen på gatan som viktigare än den som avgörs vid valurnan.

Mélanchons nybildade parti Front de gauche (2009) samlar vänstersocialister och kommunister kring ett ganska traditionellt socialistiskt program. Statlig centralism är en  viktig beståndsdel och det innebär ett starkt försvar för de grundläggande republikanska principerna om frihet, jämlikhet och broderskap. Den offentliga sektorn försvaras och fördelningsfrågorna är viktiga. Mélanchon har krävt hundra procent marginalskatt för inkomster över 1 miljon euro.

Mélanchon vinner röster på en stark vänsterretorik. Han fascinerar väljarna, långt utanför de miljöer som kan tänka sig att rösta på honom. Han är en karismatisk talare. Han är slagfärdig och elak men också bildad. Är filosof från universitetet och har undervisat på gymnasieskolor i franska. Han kryddar gärna sina tal med citat från Victor Hugo eller historiska politiska vänsterledare.

Just nu går allt Mélanchons väg. Han fyller ut tomrummet när hans närmaste medtävlare på vänsterkanten, Francois Hollande,  framstår som alltmer grå och försiktig. Många av vänsterväljarna behöver också slagorden, drömmarna och visionerna. Jean-Luc Mélanchon fångar upp denna saknad som uppstått när Francois Hollande tävlat nog länge om att vinna mittenväljarna och framstått som enbart klok och rationell.

Francois Hollandes stab grubblar i dessa dagar på hur fenomenet Mélanchon ska tacklas. De flesta mätningar säger att Mélanchons väljare i en andra valomgång mellan Hollande och Sarkozy går nästan uteslutande till socialistkandidaten. Men skulle Sarkozy vinna första valomgången klart därför att Mélanchon tagit för många röster på vänsterkanten kan det skapa ett trovärdighetsproblem för Hollande i den andra valomgången. Mélanchon får inte bli för stark. Å andra sidan vågar inte Hollande attackera Mélanchon för hårt i valrörelsen med risk för att skapa splittring i vänstern och reta upp Mélanchonväljarna i så hög grad att de avstår att rösta i en andra valomgång.

Den franska valrörelsen efter Toulouse handlar om säkerhetsfrågorna där President Sarkozy och Marine Le Pen försöker plocka så många poäng som möjligt på hårda utspel och på Mélanchons totala förakt för hela frågan och en intensiv kampanj för jämlikhet och traditionell socialistisk klasspolitik. Och en Francois Hollande som inte riktigt får något utrymme. Kanske hoppas han att dagarna fram till första valomgången den 22 april ska löpa på riktigt fort.

Alltmer dramatisk valrörelse
Alltmer dramatisk valrörelse 150 150 Tomas Lindbom

Dramat i Toulouse har spetsat till valrörelsen i Frankrike på flera sätt. På söndag kommer en krönika av mig i Dagens Arena kring detta tema. Låt mig här ge de senaste siffrorna från ett av opinionsinstituten, BVA, som visar hur ställningen är mellan kandidaterna efter Mohamed Merahs beskjutning av soldater och barn i den judiska skolan. Striden mellan huvudkandidaterna är nu jämnare än någonsin.

Dödsskjutningarna har inte visat sig innebära några stora förändringar i väljaropinionen. Frågan om medborgarnas fysiska säkerhet, förhållandet till islamism och muslimer kommer dock med säkerhet att ta större plats framöver i valrörelsen.

Nu är det helt jämnt mellan Nicolas Sarkozy och Francois Hollande i den första valomgången. I den andra valomgången vinner Hollande med 54-46 procent enligt senaste mätningen och det är en krympning på några procent från tidigare.

Ledaren för Front de Gauche, Jean-Luc Mélanchon, har ökat med 5 procent på en månad och har gått om både Marine Le Pen och Francois Bayrou, mittenkandidaten. Mélanchon har 14 procent, Le Pen 13 och Bayrou 12 procent. De grönas kandidat, Eva Joly, är hopplöst efter i mätningarna. Hon är nu nere på 2 procent. En fullständig katastrof för det franska miljöpartiet som har kapacitet att ligga på samma nivå som de tre som befinner sig efter huvudkandidaterna Sarkozy och Hollande.

Sarkozy talar för ett slutnare Frankrike
Sarkozy talar för ett slutnare Frankrike 150 150 Tomas Lindbom

President Nicolas Sarkozy blir under valrörelsen allt tydligare med sitt budskap att sluta Frankrike inom sina gränser och markera att Europa i första hand är till för Frankrike.

Sarkozys tal i Villepinte i slutet av förra veckan utanför Paris var ett viktigt tal i valrörelsen. Han gjorde tydliga ställningstaganden för ett Frankrike som bara accepterar ett EU med tydligare gränser mot omvärlden. Det gäller både i fråga om invandring som arbetsmarknad. Företag som producerar i Frankrike gynnas. Andra ska missgynnas. Invandringen bör halveras för invandringen är ett problem.

Sarkozy talar för ett Frankrike i konservativa termer. Inget tal om klass eller motsättningar. Presidenten vill bekämpa orättvisorna men inte ojämlikheten. Han talar för möjligheten att expandera i landet, ta sig upp, bli rik. Detta får inte hindras av socialistisk nivelleringspolitik. Men storkapitalets girighet pekar han finger mot. Han har till och med gått så långt att han föreslår en lag som ska beskatta utlandsfransmän så att den andel av skatten som vederbörande slipper genom att bosätta sig i ett annat land ska han eller hon ändå betala till franska staten för att få behålla sitt franska medborgarskap.

Talet i Villepinte gav effekt i opinionen. Retorik i talet attraherar många djupt i den franska opinionen idag. Hans ord får genklang som säger  att duktiga arbetsamma vanliga fransmän ska belönas, att stora skattesmitare och företag som utlokaliserar ska bestraffas och att invandringen täpps till. En arbetslinje med nationella förtecken är ingen dålig strategi för en konservativ president som nu ska försöka gå om sin socialistiska motståndare i valrörelsen.

En av de senaste mätningarna visar för första gången att Sarkozy leder före Hollande i den första valomgången. I den andra ligger han fortfarande cirka tio procent efter sin huvudmotsåndare. Talet i Villepinte har säkert haft sin verkan.

Valrörelsen verkar utvecklas till en kamp mellan nationalism och ett öppnare Europa. Det blir också en kamp mellan å ena sidan en vision om ett konservativt folkhem med bibehållna klassklyftor och en repressiv politik mot bland annat de boende i de marginaliserade förorterna och å andra sidan en vision om ett jämlikare samhälle. Och som alltid – kanske det viktigaste motivet för folks val av president – personligheten hos huvudkombattanterna. Striden mellan den intensiva, oberäkneliga, karismatiska och förföriska Sarkozy och den lugna och samlande Hollande.

Ikväll är Francois Hollande huvudpersonen i tevekanalen France 2:s stora politiska serie Des paroles et des actes (Ord och handling). En viktig kväll för socialistledaren som kommer att grillas i tre timmar i direktsändning av politiska journalister och i debatt med den yngre stora stjärnan på högersidan, Jean-Francois Copé. Denna kväll får sannolikt stor betydelse för fortsättningen av valrörelsen. Kan Hollande stoppa Sarkozys framfart eller fortsätter han att tappa röster och börja likna en förlorare. Utgången är öppen.

Om denna blogg

Fransk samhällsdebatt är både bred och djup. Den innefattar filosofi, kultur och politik. Den är också intensiv och utan uppehåll. Från skolstarten i början av september och fram till nationaldagen den 14 juli pågår ett ständigt utbyte av tankar, idéer och konkreta förslag inom detta breda fält.

Jag startade min blogg 2009. Debatten är lika intensiv på 2020-talet som tidigare. Visst skiftar den karaktär. Nya perspektiv framträder och därmed nya konflikter. Samtidigt finns vissa politiskt-filosofiska grundtankar kvar. Politiker brukar fortfarande i sina tal referera till franska revolutionens paroller frihet, jämlikhet och broderskap men med tillägget sekularism (laïcité). Jag gläder mig om du vill följa med i det franska åsiktsutbytet genom att läsa mina blogginlägg.

Arkiv

RSS-flöde

För dig som vill ta del av mina inlägg genom ett RSS-flöde är det möjligt. Använd då url-en https://www.lindbompafranska.se/feed/.