När folkomröstningar blir populism

När folkomröstningar blir populism 150 150 Tomas Lindbom

Nicolas Sarkozy är nu officiell kandidat till presidentvalet. Han har börjat resa intensivt runt i landet. Han besöker industrier och bondgårdar. Arbetare  och bönder är grupper som ingen seriös presidentkandidat kan strunta i. Men han lägger också ständigt nya politiska förslag för att komma ifatt sin motståndare Francois Hollande som fortfarande leder i opinionsmätningarna. Ett av förslagen är att han – om han blir omvald – ska börja genomföra folkomröstningar i landet.

Folkomröstningar är en viktig beståndsdel i den femte republikens konstitution, signerad General de Gaulle som blev landets president 1958. Folkomröstningar – men också andra grundlagar – ger presidenten en unik maktposition. Han eller hon kan gå direkt till folket med ett lagförslag och försvagar därmed parlamentets position.

Nicolas Sarkozy har inte använt sig av folkomröstningsinstrumentet under sin första mandatperiod men nu tycks han vilja ändra på det. Om han vinner valet tänker han fråga folket både om invandrarnas ställning och hur kraven kan höjas på de arbetslösa för att de ska få behålla sina ersättningar.

Sarkozys ambition är att strama åt villkoren för dessa utsatta grupper men han låter folket få säga sin mening. Med tanke på stämningarna i stora grupper i landet är det taktiskt rätt för en högerpolitiker att använda folkomröstningsinstrumentet. Han stryker en viss folklig opinion medhårs. Le Pens väljare och även många andra fransmän upprörs över folkets ringa makt att säga sin mening. Här ges detta folk en möjlighet att i några hjärtefrågor få bestämma mer.

Det finns andra frågor som skulle kunna underställas en folkomröstning: EU-avtalet som Sarkozy snickrat ihop med den tyska förbundskanslern är en. En rad frågor kring den ekonomiska politiken som rör skattelättnader för de välbeställda skulle kunna vara ett annat område. Självfallet kommer de frågorna aldrig att underställas folket om Sarkozy får bestämma.

Förtroendet för den sittande presidenten är lågt. En kommentator sa i teve häromdagen: “Det märkliga är att vi har en presidentkandidat (Sarkozy)  som varit president i fem år men i hela sin uppenbarelse är en oppositionsman och en annan kandidat (Hollande) som uppträder som om han redan var president.”

Sarkozy är inte den person som förmår bygga förtroende som landsfader. Alltfler kommentatorer oroar sig istället för att staben kring honom kommer att använda de riktiga smutsiga metoderna för att vända underläget i opinionen till seger. Pierre Moscovici som är Hollandes kampanjchef varnade i ett tal häromdagen för det. “Vi måste vara beredda på en riktigt smutsig valkampanj där allt är tillåtet” Men han tilla att socialisterna inte får dras in i den sortens politiska strider.

Genom löften om folkomröstningar i populistiska ämnen kan Sarkozy vinna röster. Han blir presidenten som ger vissa missnöjda väljargrupper  möjligheten att hota lagstiftarna till mer högerradikala lösningar. Däremot kommer han aldrig att bli trovärdig som hela folkets president.

1 comment
  • Sanna

    Hej. Jag skall vara Frankrike i ett FN-rollspel om ungefär en månad och är full gång att leva mig in i rollen. EN sak jag inte riktigt förstår angående presidentens makt är Sarkozys stöd i parlamentet. På ett ställe läste jag att han främst ägnar sig åt säkerhet- och utrikespolitiska frågor då han har begränsad makt inom inrikespolitiken pga av bristande stöd. Sedan läser jag att UMP fick jättebra siffror i “parlamentet”. Detta gör mig förvirrad och jag undrar om du har koll.

Leave a Reply

Your email address will not be published.