En ny Parisresa

• juni 21, 2025
• Tomas Lindbom
• no comments

I morgon åker jag på nytt till Paris. En ny vistelse, denna gång under ett par perioder i sommar, med vissa förväntningar och även viss undran. Paris och Frankrike är alltid sig likt i vissa avseenden men samtidigt alltid oförutsägbart.

Jag känner en viss bävan numera inför det vädermässiga på sommaren. Såg  att det på midsommarafton, som inte firas i Frankrike men däremot musikens dag på årets längsta dag, var det 33 grader i skuggan på eftermiddagen. Det är helt rimligt men med stigande ålder lite besvärande i en storstad. Men jag oroar mig en aning för högre temperaturer särskilt som jag i juli ska en bit söderöver inne i landet. 40 grader? Orkar jag det?

Politiska konflikter brukar ofta torna upp sig mot slutet av våren och fram till nationaldagen den 14 juli. Därefter tar folk semester och grälen lugnar sig. Det är antagligen för varmt och ingen politisk kamp är tillräckligt viktig för att hindra semester vid en havsstrand eller påtandet i familjens trädgård någonstans i landet.

Detta år, 2025, har märkligt nog varit relativt lugnt när det gäller politiska strider. Inga stora upplopp och ett parlament som sedan ett år tillbaka varit lamslaget av oförmågan att fatta beslut. Vänstern, mitten eller högern har alla saknat möjligheter att genomdriva majoritetsbeslut. Premiärminister François Bayrou har släpat benen efter sig för att inte tvingas avgå efter någon misstroendeomröstning. Han har även på svenskt manér tillsatt en utredning för att förskjuta striden om att ändra en redan genomförd pensionsreform.

Sannolikt kommer jag att träffa fransmän som kommer att klaga på allt möjligt. Inga pengar i plånboken. Regeringens och Macrons fel! En olidlig kulturkamp. Macrons fel! Kriminaliteten som bara växer. Macrons fel! Och en oduglig regering som är osams internt och som saknar förmåga att regera. Det är verkligen Macrons fel!

Jag kommer att försöka ta det lugnt. I värmen lockar solstolar i skuggan och en kall dryck. Och förhoppningsvis lite god fransk mat på kvällen. Jag tänker på Republikanernas presidentkandidat 2022 Valérie Pécresse som gjorde ett uselt val men som ändå sa att fransmännen har rätt till en bifteck frites och ett glas rött vin. Hon flörtade med en äldre generation väljare som inte drömmer om vegetariska måltider. Jag hade kunnat rösta på henne för  att få en bifteck frites. Den rätten håller än om man tillhör dem som åt fransk mat redan på 1970-talet. Bon appétit!