Montmartre ler
Montmartre ler 150 150 Tomas Lindbom

Det ar sondagsmorgon i Montmartre. Stilla. Solen borjar varma sa smatt vid 11-tiden. Jag har redan varit ute tidigt och kopt en halv viennoise (godare an baguette) och en croissant till min frukost hemma hos dottern pa Rue Paul Albert. Nu har jag gjort nagra arenden nere vid Abesses varifran hissen upp till Montmartrekullen utgar. Nu gar jag tillbaka upp till min bostad. Passerar den gamla industrilokalen som blivit kulturhuset Les Halles Saint Pierre, tar de langa trapporna upp till den lilla korsningen av Rue Paul Albert och Rue Feutrier. Jag valjer ett av flera kafeer som finns runt platsen. Det far bli Au Botak Cafe. Det ligger mot solen och har vilstolar precis som sadana som finns pa sandstranderna. Jag sjunker ner i en och bestaller en cafe creme. Har rader stillhet. Ensamma eller i par sitter alla vid sin tidning eller smapratar. Absolut ingenting hander.Inga turister har annu upptackt trappan fran platsen som leder ratt upp till Sacre Coeur. Eller ocksa ar turister for lata och valjer motoriserade transportmedel istallet.

Lamnar Au Botak Cafe och gar langsamt uppfor den branta Rue Paul Albert. Vander mig om och ser ut over Paris som badar i solljus.  En motorcykel bryter tystnaden for ett ogonblick men sa ar det tyst igen. Jag alskar sondagsmorgnar i Paris

Krisen snart forbi
Krisen snart forbi 150 150 Tomas Lindbom

Optimismen slar emot mig nar jag nu atervant till Frankrike och Paris. Krisen ar ett minne blott redan i slutet av detta ar spar analytiker som citeras gladjefullt av dagstidningarna. Haromdagen sag jag en debatt i TV med temat ”Darfor klarar Frankrike krisen battre an andra lander”.

Frankrike har till skillnad fran andra vasteuropeiska lander varit mer uttalat protektionistiska och staten har spelat en aktivare roll i naringspolitiken. Kraven pa Nicolas Sarkozy och hans regering att ingripa under den senaste krisen har ocksa varit storre. Franska bilar ska tillverkas i Frankrike. Varken fack eller regering tror pa det sjalvklara i att en nedlagd industri ersatts av en annan. Frankrike litar inte pa att fristallda lontagare  inom fordonsindustrin snabbt far nya arbeten inom en ny teknologisk bransch under snabb uppsegling. Det ar konservativt och verkar stelbent men det finns motiv ocksa for en sadan hallning.

Nu appladerar i alla fall fransmannen sig sjalva nar de tycker sig se att deras land kommer snabbare ur krisen an mer kapitalistiskt orienterade stater som Storbritannien och USA. Det skamtas om att alla ar socialister i sin politik men ingen rostar pa det socialistiska partiet. Sarkozy har absolut inte blivit socialist. Han kan daremot luta sig mot en gaullistisk tradition dar staten har ett ansvar for medborgarnas ekonomiska, sociala och kulturella liv som inte har mycket med klassisk liberalism att gora. Darfor ar den franska hogern mer nationalistisk an den engelska eller skandinaviska. Den tenderar darmed ocksa att vara mer nationalistisk i kulturell mening vilket leder till hardare assimilering och utstotning mot invandrare. Den franska hogern slar mer vakt om landets kulturella tradition och de sociala strukturerna och klasserna tenderar att bevaras som forut. Politiken maste spela storre roll i Sverige, utropar vanstern. I Frankrike ar politiken lika viktig for hogern som for vanstern fast mal och innehall skiljer sig.

Senaste fackliga demonstrationen blev en besvikelse for arrangorerna. Orsaken ar som vanligt att sommaren och semestern narmar sig och da har franska lontagare som fortfarande har arbete annat att tanka pa. Orsaken ar nog ocksa att en viss optimism redan borjar anas hos manniskor. Den franska modellen – det talas om den – kan visa sig framgangsrik och kan radda landet ur den kollaps som vissa trodde fanns runt hornet for bara nagra manader sedan.

Kampen mot islamismen
Kampen mot islamismen 150 150 Tomas Lindbom

Den franska staten fortsatter sitt sekulara korstag mot islam. Nu har 65 parlamentsledamoter vackt fragan om att i lag forbjuda kvinnor att bara burqa pa allman plats. ”Det ar kvinnofornedrande”, sager de och far stod av ministern for forortsfragor, Fadela Amara.

Denna installning finns bade i partier till hoger och vanster men det galler ocksa dem som ar kritiska. ”Det ar ingen bra vag att forbjuda”, sager andra parlamentsledamoter.

Muslimska kvinnor som bar burqa menar att de gor det av egen vilja. ”Fransman forstar inte att de sjalva ocksa ar offer for en kultur i sa fall” konstaterar en kvinna. ”Har kvinnorna sjalva valt att bara jeans? Vem styr det valet”, undrar hon.

Filosofi i studenten
Filosofi i studenten 150 150 Tomas Lindbom

Igar skrev sistaarseleverna i franska gymansier sina obligatoriska uppsatser i filosofi. Filosofin ar den antiklerikala franska statens alternativ till kristendomsundervisning. Nagot for de svenska humanisterna att ta efter. Franska studenter lar sig att forsta varlden genom att reflektera over Heideggers, Kants och Sartres filosofiska tankar. Inte mer frihet och mer objektivitet men mer i linje med vasterlandets sekulara och rationella vetenskapstradition.

Det fanns flera amnen att valja mellan. Ett hade rubriken Ar det absurt att soka det omojliga? Kheira Babin, 16 ar (!), valde en text av Schopenhauer for att utveckla sina tankar om begaret. ”Jag haller med Schopenhauer som ser begaret som en kalla till frustration och besvikelse,” sager denna bradmogna gymnasist till tidningen Le Parisien.

Samma dag konstaterar Le Monde att bara 64% av en fransk arskull av 18-aringar tar studenten. Regeringens mal for tjugo ar sedan var 80% inom fem ar. Sedan dess har ingenting hant. Det ar precis lika fa som tar studenten i ar som 1985. Finns det manne dar ett samband med inriktningen av studierna i de franska laroverken? Jan Bjorklund drommer om en svensk skola med s k kunskap. I Frankrike finns den skolan men den har faktiskt pa senare ar natt samre resultat i de europeiska PISA-undersokningarna an Sverige och den sociala snedvridningen ar svarartad.

Modernt med plast
Modernt med plast 150 150 Tomas Lindbom

Jag sitter pa ett internetcaf’e pa Rue St Antoine i Marais. Helt nyoppnat. Det fina med detta cafe ar att du inte behover anvanda cafeets egna datorer och betala 5 kronor i minuten. Har har du med dig din egen dator och surfar wireless. Det har jag inte sett forut i Paris. Synd bara att jag for en gang skull lamnat min dator hemma. Sa jag far ga till min hollandske dealer for internettjanster pa Rue des Ecoffes i alla fall.

Cafeet pa Rue St Antoine ser ut som alla stallen i Paris med ambitionen att vara moderna. Neonfargade stolar i hardplast. Stalbord med traram runtom. Och kaffet serveras i pappersmuggar i en stallning av plast (ungefar som man far pa flyget) och i den ligger ocksa en kaka i plast och en chokladbit i glansigt papper (plast?). Jag tror inte moderna parisare tror att man kan vara uppkopplad pa natet och dricka kaffe pa anstandigt satt i kopp. Det ar klart att det blir svart att modernisera landet nar alla mobler och all servis maste bytas ut.

Jag var i Kalifornien for nagra veckor sedan och nu blir kulturskillnaden mot det traditionella Frankrike storre an vanligt nar jag kommer hit. Jag kom till Porte Maillot med buss fran Roissy – eftersom taget inte gar anda ut till flygplatsen – och slapar min tunga resvaska upp och ner i korridorer och trappor i Metron. Rulltrappan gar bara upp och nagon hiss finns forstas inte.

Till slut far jag anda min Le Monde i kiosken, pratar litteratur en stund i Marais basta bokhandel och nu mar jag bra igen. Allt ar inte bra som glittrar av modernitet. Inte neonfargade cafestolar i hardplast i alla fall.

Om denna blogg

Fransk samhällsdebatt är både bred och djup. Den innefattar filosofi, kultur och politik. Den är också intensiv och utan uppehåll. Från skolstarten i början av september och fram till nationaldagen den 14 juli pågår ett ständigt utbyte av tankar, idéer och konkreta förslag inom detta breda fält.

Jag startade min blogg 2009. Debatten är lika intensiv på 2020-talet som tidigare. Visst skiftar den karaktär. Nya perspektiv framträder och därmed nya konflikter. Samtidigt finns vissa politiskt-filosofiska grundtankar kvar. Politiker brukar fortfarande i sina tal referera till franska revolutionens paroller frihet, jämlikhet och broderskap men med tillägget sekularism (laïcité). Jag gläder mig om du vill följa med i det franska åsiktsutbytet genom att läsa mina blogginlägg.

Arkiv

RSS-flöde

För dig som vill ta del av mina inlägg genom ett RSS-flöde är det möjligt. Använd då url-en https://www.lindbompafranska.se/feed/.