Macron och förbud av närvaro på internet

Macron och förbud av närvaro på internet 150 150 Tomas Lindbom

Emmanuel Macron förbereder en lag som ska förbjuda barn och ungdomar upp till 15 eller 16 tillträde till de sociala medierna. Ett förslag som kan synas sympatiskt i mening att skydda unga människor från de dåliga sidorna av internet men ett förslag med många komplikationer.

Macron har svårt att göra sin röst gällande i snart sagt alla inrikespolitiska frågor. Under sin andra mandatperiod, som började med att han 2022 förlorade majoriteten i nationalförsamlingen, har han i stort sett inte lyckats få igenom en enda större reform. Nu hoppas han på att övertyga en majoritet i parlamentet om att det är rätt att hindra de unga från att konfronteras med sex, våld och allt annat som kan beskrivas som falsk och förvriden information, skadlig propaganda eller ren omoral.

Internet skapades i en annan tid när människor i västvärlden ännu inte insåg potentialen i att flytta de privata konflikterna och alla mörka tankar, känslor och aktioner från det lokala till det globala. I dag ser vi konsekvenserna av den förskjutningen. Allt är inte dåligt på internet men mycket skulle ha blivit barnförbjudet för att nämna en term som fortfarande av någon märklig anledning gäller för filmer på biografer. Hos många medborgare i väst finns ett stigande engagemang för att begränsa eller hindra de olämpliga inslagen i de sociala medierna. Dessa inslag är på en kvantitativ nivå skrämmande höga men ligger lösningen i förbud av kanalerna som sprider dyngan? Ligger inte lösningen snarare i hur västvärlden kan återfinna en högre civilisatorisk nivå, en form av ansvarstagande av vuxenvärlden för att höja nivån på samhällena?

Macron har förhoppningen att han med en förbudslag ska bli känd som en ansvarsfull statschef med målet att skydda en försvarslös ungdom. Förbud kan ibland trigga dem som hindras och göra dem alltmer lockade av att söka upp avarterna på de sociala kanalerna. Det finns redan en rad tekniska möjligheter att runda den här typen av förbud, inte minst med VPN. Å andra sidan känner inte minst många franska föräldrar sympati för en förbudslag. De kämpar varje dag en kamp mot sina barns önskan att tidigt ge sig in på sociala kanaler. Det är naturligtvis inte bara en fråga om att skydda barnen från avarter av det som erbjuds där. De sociala kanalerna är en gigantisk form av infantilisering av vår kultur. Också seriös kunskapsförmedling förenklas. Vem orkar längre läsa en bok som problematiserar ett kunskapsområde eller en idéströmning när det finns korta citat på Instagram som talar till mottagarens känsloliv men undviker att koppla in hjärnan.

Frankrike har som kulturland  alltid varit mer insiktsfull kring de sociala kanalernas problematiska inflytande på alla medborgare i ett land, unga som gamla. Jag noterar hur mina barnbarn i Frankrike hindras upp i tonåren från att äga en telefon och hur skolan konsekvent fortsätter att arbeta med boken i första hand. Föräldrar och skola arbetar tillsammans för att det så ska förbli. Internet kan användas i vissa syften men är aldrig den primära källan till kunskapssökande.

Sannolikt kommer Macron inte att lyckas heller med detta lagförslag, om det ens presenteras. Troligen blir det en uppluckrad variant av förbudet. Det är omöjligt att stoppa kanaler av den styrkan som gäller med de sociala medierna. Allt beror på om vuxenvärlden förmår hitta värden som definierar Västeuropas karaktär på en högre civilisatorisk nivå. Skräp och förnedring har alltid funnits men kultur betyder odling och det arbetet måste ständigt göras för att nå goda resultat. Förbud utan alternativ är en tveksam väg att gå.

 

Leave a Reply

Your email address will not be published.